Hur påverkas mina investeringar av coronaviruset? Tessin svarar på frågor om det rådande läget. Läs mer

Svenska lagar som direkt gäller i Finland - Om 1734 års handelsbalk

Svenska lagar som direkt gäller i Finland - Om 1734 års handelsbalk

Det första fulltecknade finska lånet på Tessin finansierades i januari 2020. Det visar hur Tessin effektivt knyter samman fastighetsbolag och investerare mellan Sverige och Finland. Vi uppmärksammar detta genom att titta närmare på Sveriges och Finlands gemensamma historia från när länderna var enade innan 1809. Det finns nämligen kvarlevor i en lag ända från 1700-talet som rör pantsättning och borgensåtaganden som av en händelse levt kvar och som fortfarande är gällande rätt i bägge länder. Vi tittar idag närmare på handelsbalken från 1734 års Sveriges Rikes Lag.

Det första finska lånet som fulltecknats av Tessins investerarnätverk betalades ut i januari 2020. Då var det ett fastighetsutvecklingsprojekt i sydöstra Finland som lyckades resa över 1 miljon euro från Tessins medlemmar.

För att uppmärksamma denna milstolpe och att Tessin nu på allvar hjälper fastighetsutvecklare på Östersjöns båda sidor att finna finansiering, tittar vi idag närmare på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Utöver en broderlig konkurrens i sport, har man också en gemensam rättstradition sedan långt tillbaka med liknande principer. Särskilt lagarna som rör säkerheter för lån, nämligen pant och borgen, är något som Sverige och Finland har gemensamt sedan långt tillbaka.

Tessin

Tessin är Nordens största investeringsplattform för fastigheter med över 45 000 registrerade medlemmar. Företaget tar avstamp i att det finns många potentiella lukrativa fastighetsprojekt som inte genomförs eftersom det saknas finansiering. Samtidigt finns det gott om kapital som investerare vill placera till rimliga avkastningsnivåer. Sedan starten har Tessin rest mer än 1,5 i kapital fördelat på över 110 projekt.

Skapa ett konto här

Det gör livet enklare för dig som investerare, att veta att lagarna som gäller i Finland när du investerar, i stor utsträckning motsvarar lagarna som gäller hemma i Sverige.

Finlands många styren genom historien

Vi har en gång tidigare berört Finlands historia på Tessins blogg. Då tittade vi närmare på hur Finland är ett historiskt kreditvärdigt land under efterkrigstiden. Men den här gången blickar vi längre tillbaka än så.

I över 600 år var Finland svenskt när länderna var enade som ett rike. Detta innebar naturligtvis också att samma lagar och regel gällde i båda landhalvorna. Detta varade ända fram till år 1809, då Sverige förlorade det finska territoriet till Ryssland som en följd av finska kriget.

Finland var under den ryska tsarens kontroll i drygt 100 år. Finland var då en autonom provins med hög grad av självstyre och betydligt mer självbestämmande än under tiden tillsammans med Sverige. Huvudstaden flyttades dock på rysk inrådan från Åbo i väst till Helsingfors längre österut för att minska banden till Sverige och för att underlätta rysk influens över Finland. I stor utsträckning, fick Finland dock själv bestämma över territoriets lagar och regler.

Nu har drygt 100 år gått sedan Finland blev självständigt från Ryssland 1917. Det konkluderade alltså en era av lite mer än 100 år under ryskt styre. Med tanke på att det alltså är mer än 200 år sedan Finland var en del av Sverige, hur mycket finns egentligen kvar av det länderna en gång hade gemensamt?

Trots att styret över Finland har skiftat flera gånger de sista 200 åren, från svenskt till ryskt till finskt, kan man än idag se kvarlevor från den svensk-finska tiden.

Om man gräver djupt i lagböckerna, finns nämligen tydliga spår från de svenska och finska folkens gemensamma historia. En sådan kvarleva har faktiskt inneburit att svensk lag från 1700-talet som har förblivit gällande rätt i Finland och som du fortfarande kan åberopa 2020.

1734 års lag

Stommen och grundprinciperna till den moderna lagsamling som vi idag använder i Sverige blev till 1734. Vid riksmötet det året, antogs en helt ny lagbok i Sverige efter 50 år av utredningar och kommissionsarbete. Ett rättssystem med starka medeltida inslag hade blivit mycket svår att överblicka fram till 1600-talets slut och var omöjlig för gemene man att förstå. Därför arbetades en ny och för tiden modern lagbok fram som skulle gälla i hela riket.

Lagen var uppdelad i nio balkar, vilket är en kvarleva från medeltida tradition. Också idag kallar vi lagens mest centrala delar vid samma namn. Men även om namnen på många balkarna har funnits kvar sedan dess (exempelvis rättegångsbalken eller ärvdabalken) är innehållet i de allra flesta fullkomligt förändrat och i andra fall har helt nya balkar lagts till. Socialförsäkringsbalken fanns inte heller riktigt som koncept under tidigt 1700-tal. Men det är ändå inte alla balkar som helt har förändrats sedan 1734.

Även om snart 300 år har passerat sedan Sveriges Rikes Lag trädde i kraft, kan vi idag hitta delar av dagens lagstiftning i Sverige som fortfarande har samma ordalydelse idag.

Bästa exemplet på nu gällande rätt, som också är av betydelse för dig som långivare och låntagare, är delar av handelsbalken och särskilt [kapitel 10 om pant och borgen](https://lagen.nu/1736:0123_2#K10. Våra regler på 2000-talet, tillämpar fortfarande i stora drag samma rättsprinciper som stiftades 1734 och ordalydelsen har mer eller mindre hållits intakt.

Detta gamla lagrum är fortfarande svensk lag som reglerar hur borgensåtaganden fungerar. Det gäller både enkel borgen och proprieborgen, alltså när man går i borgen för annan såsom för egen skuld. Också reglerna om pantsättning av lös egendom - dock inte fastighetspant - följer reglerna i handelsbalkens tionde kapitel.

Om exempelvis proprieborgen i 10 kap. 12 $, lyder lagtexten “Nu haver man borgat för själva personen, och ej för hans gäld; skaffe honom fram, och vare saklös. Kommer ej personen fram; betale då löftesman gälden.” Detta är en relik som har förblivit oförändrad under så många år, och betyder kort sagt att om man går i borgen för en annan person och inte bara för en specifik fordran, så svarar borgensmannen för gäldenärens skuld gentemot dennes långivare. Borgensmannen har däremot fortfarande rätt att kräva tillbaka det utbetalade beloppet från gäldenären.

Du kan också läsa mer om pant och borgen i ett tidigare inlägg här på bloggen.

1734 års lag som finsk rätt

Om det nu finns delar av 1734 års lag som är gällande rätt i Sverige, hur är det då i den dåvarande andra landhalvan, Finland? Trots att styret över Finland gick över från svenskt till ryskt 1809 och sedermera till att Finland blev en självständig nation, har delar av 1734 års lag faktiskt också överlevt i Finland. Detta till stor del tack vare den stora grad av självbestämmande landet upplevde under ryskt styre.

Liksom i Sverige, har mycket av den gamla lagtexten fallit bort och moderniserats genom åren, men vissa delar finns kvar. Däribland också tionde kapitlet i handelsbalken om pant av lös egendom. Detta lagrum är fortfarande gällande rätt på ungefär samma sätt som i Sverige. Däremot har reglerna om borgen - som ju finns kvar i svenska upplagan - nyligen uppdaterats och regleras i en egen lag. Samma andemening och rättsprinciper för borgensåtaganden har ändå bestått i den nya lagen och känns igen från 1734 års handelsbalk.

Att delar av 1734 års lag fortfarande är gällande rätt i både Sverige och Finland ger perspektiv om hur starkt rotade vissa av våra rättsprinciper är. Det är också fascinerande att vi också har kvar lagar från tiden då Sverige och Finland var enade under samma lagstiftande makt.

Det är dock inte bara handelsbalken i bägge länder som är snarlika, utan genom åren har omfattande samarbeten ägt rum mellan de nordiska länderna vid utformningen av nya lagar. Den nu gällande avtalslagen från 1916, som har mer än 100 år nacken, är ett av flera sådana exempel på samarbete mellan Sverige, Finland, Danmark och Norge.

De nordiska ländernas gemensamma rättstraditioner, gör det enklare och mer naturligt för invånarna att röra sig och göra affärer länderna emellan. Det gör också ditt liv lättare som svensk investerare när du vill finansiera finska projekt, och vice versa. Sannolikt kommer du inte stöta på några oväntade överraskningar om vilka regler som gäller för avtalet och säkerheterna. Banden mellan de nordiska länderna går långt tillbaka och förhållandet länderna emellan är speciellt.

Håll utkik på Tessins hemsida och prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att hålla dig uppdaterad om nästa finska case som kommer att presenteras på plattformen.


Vill du också ta dig in på fastighetsmarknaden? Registrera dig på Tessin.com och bli uppdaterad med nya investeringsmöjligheter och branschnyheter varje vecka.


Du kanske även gillar: