Hur bestämmer du på vilket lån som du ska amortera extra på först?

De genomsnittliga svenska hushållen är högt belånade: omkring 170 % av den disponibla inkomsten enligt SCB. Ofta har vi många olika typer av lån, som bolån, blancolån, nyttjad kredit på kreditkortet samt studielån. Tänk dig att du skulle få en större summa på kontot, till exempel en bonus eller ett arv. Hur skulle du på smartast sätt använda denna summa för att betala av dina skulder i “rätt” ordning? Du måste då ta hänsyn till både räntesatsen och löptiden, för att amorteringen ska ha störst effekt på ditt månatliga kassaflöde.

Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst har ökat stadigt de senaste 20 åren. Enligt SCB har summan av hushållens skulder nått toppnoteringar på omkring 170 procent av den disponibla inkomsten. Denna trend ser heller inte ut att brytas i närtid.

Däremot har förhållandet mellan lån och hushållens totala finansiella tillgångar hållits på en jämn nivå på omkring 30 procent, mycket tack vare det senaste decenniets värdeökningar för bostäder och den stadiga värdeökningen för aktier och fonder sedan efter finanskrisen. Detta lindrar allvaret för skuldsituationen, men gör svensken exponerad mot risker om tillgångarna - det vill säga bostäderna samt aktier och fonder - sjunker i värde.

Men hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst på dessa höga nivåer skulle kunna bli ett problem. Som en följd av rådande ränteläge med ultralåga styrräntor, är det inte alltid som räntebetalningarna idag är ett problem varje månad för hushållen. Men då ska man dock komma ihåg att det främst bara är bolånet som har låg ränta i dessa tider. Andra lån, till exempel konsumentkrediter och kreditkort, har fortfarande kännbara räntor på omkring 5 - 30 procent per år. Dessa kan vara svåra att underhålla oavsett om styrräntan är omkring noll. Och vad skulle hända om räntorna går upp på sikt, om du förlorar jobbet eller om din bostad sjunker i värde?

Så om du gör en översyn av din ekonomi, hur ligger det till med din belåning? Känner du dig bekväm med din belåningsgrad om räntorna skulle gå upp eller om du plötsligt skulle bli arbetslös? Om du känner att du skulle komma att svettas i en sådan situation, kan det vara läge att lägga upp en plan för att minska din belåning. Men i vilken ordning ska man amortera?

Vad skulle du göra om du fick 100 000 kronor i en klumpsumma

Vi kan titta på hur man borde agera om du en månad fick en klumpsumma på 100 000 kronor. Att få en sådan summa pengar i handen är inte fullkomligt främmande för många. Det kan vara en bonus, ett arv eller en återbetald investering som du nu har fått in på bankkontot.

Idag låter vi bli att titta på möjligheten att investera den här klumpsumman istället, utan vi fokuserar den här gången bara på vilket lån som ska amorteras först om du bestämmer dig för att du vill använda pengarna till att minska din belåning istället för att investera. Vi har redan tidigare diskuterat investeringar med hävstång i ett annat inlägg, det vill säga att investera lånade pengar.

När du gjort en översyn av din privatekonomi och märker att du kanske har en hel del skulder, kan det vara sunt att använda dessa 100 000 kronor till att amortera på dina lån och göra något åt din skuldsättning. De flesta svenskar har många olika typer av lån, som bolån, billån, studielån, kreditkort och konsumtionslån. Vilket av dessa ska man betala av först, eller ska man betala av lika mycket på allt?

Vi har tidigare diskuterat om man kan använda studielånet för att få hävstång på investeringar samt huruvida det är klokt att betala av det i förtid. Eftersom räntan på studielån är så låg - bara 0,16 procent för år 2020 - märker du ingen nämnvärd skillnad på årsbasis om du skulle amortera exempelvis 10 000 kronor på studielånet. En sådan amortering skulle nämligen bara minska din årsränta med 16 kronor.

Så vilket av dina lån bör du amortera först om du skulle få 100 000 kronor i handen idag?

Räntekostnaden bestämmer vilket lån du bör betala först

Bland dina lån, finns en tydlig prioriteringsordning för hur du bör amortera. Du bör titta på vilket lån du sparar mest pengar på om du skulle göra en extra amortering. Det vet du genom att jämföra vilka olika räntor du betalar för alla dina lån.

Räntan på dessa lån är individuell och beror på din kreditvärdighet och din finansiella ställning. För att kunna göra ett generellt exempel i illustrativt syfte för vilket lån som man bör amortera först, har vi tagit några ungefärliga typiska räntor i vårt exempel. I verkligheten kan dessa dock variera mycket beroende på kreditgivare och din individuella situation.

Låt oss fokusera på fem typiska lån som är vanliga hos svenskar, nämligen studielån, bolån, billån, blancolån (konsumtionslån) och utnyttjad kredit på kreditkortet. Vi använder också räntorna nedan som exempel:

  • Studielån: 0,16 %

  • Bolån: 2 % (mellan 1,5 % - 2,5 %)

  • Billån: 5 % (mellan 3,5 % - 15 %)

  • Blancolån: 12 % (mellan 3 % - 35 %)

  • Kreditkort: 18 % (mellan 10 % - 30 %)

Låt nu säga att du har fått dina 100 000 kronor i handen och vill få ned din belåning. Vilket lån är klokast att göra en extra amortering för?

När du listat dina lån på detta sätt och rangordnat dem efter vilken årsränta du har för lånen, kan du lätt se vilket du bör amortera först. Tumregeln är att börja med att betala av det dyraste lånet först.

Oftast innebär det att du ska prioritera att betala tillbaka utnyttjad kredit på ditt kreditkort först (utöver köp under perioden innan ränta löper på saldot). Därefter är det dags att betala av dina blancolån, ditt billån, och så vidare. Sist av allt bör du göra en extra inbetalning av ditt studielån till CSN, och det ska du alltså bara göra när du inte har kvar några lån kvar alls på din bostad.

Detta beror på att räntan på lånet är din årskostnad. En extra amortering på 100 000 kronor för ett lån med 12 procent ränta, innebär att du sparar 12 procent i räntekostnader varje år. Det motsvarar alltså 12 000 kronor årligen som du sparar, vilket är 1 000 kronor per månad som du slipper betala till kreditinstitutet och kan använda själv till vad du vill.

Så ställ dina lån mot varandra: var sparar du mest genom att använda dina 100 000 kronor till en extra amortering? 12 000 kronor per år genom att avbetala på ditt blancolån är en större besparing än 2 000 kronor som du slipper betala i ränta om du amorterar på ditt bolån.

Amortera lån med kortaste löptiden först

En annan aspekt än bara räntekostnaden som du bör ta hänsyn till är totala livslängden på lånet. Det påverkar nämligen också ditt månatliga utgående kassaflöde som du betalar till långivaren. Genom att ta hänsyn till detta, kan det göra större skillnad på hur mycket pengar du har kvar på kontot varje månad när räkningarna är betalda.

Varje månad, betalar du nämligen också månatliga amorteringar på dina lån utöver att betala räntor. Om du har ett lån på 200 000 kronor, är det skillnad på om du ska betala tillbaka det på 3 år eller 6 år. Med rak amortering, är månatliga summan 5 555 kronor respektive 2 777 kronor för lånet på 200 000 kronor, beroende på om du betalar tillbaka det på 3 eller 6 år. Ju kortare amorteringstid, desto större summa pengar måste du amortera varje månad för att få bort skulden under den bestämda tiden.

Det innebär att om du har två lån med liknande räntesatser, men det ena lånet har mycket längre löptid än det andra, kan det vara klokare att amortera ned det andra lånet som har kortare löptid, trots att det har lägre ränta. Det beror på att din extra amortering kan ha större effekt på dina utgifter varje månad som är summan av räntan och den planenliga amorteringen.

Låt säga att du har ett billån med 7 procent ränta och en löptid på 5 år och ett blancolån med en ränta på 10 procent men som du ska betala tillbaka över 10 år. Då kan dina totala månatliga utgifter för billånet faktiskt vara större än för blancolånet. Det beror på att det beloppet du betala till kreditgivaren består av både ränta och planenlig amortering. För ett lån med kortare löptid, är amorteringsdelen större än för ett lån med längre löptid.

Så även om dina räntekostnader för ett blancolån kan vara högre än för ett billån, kan det göra större skillnad för din plånbok varje månad om du istället gör en extra amortering på billånet om det har kortare löptid. Det gör nämligen störst skillnad för din vardagsekonomi och kan få din privatekonomi att lättare gå ihop.

Även med detta tankesätt, är bostadslån och studielån de lägst prioriterade lånen att betala av fortare, eftersom löptiderna för dessa lån ofta är över 15-20 år, beroende på var i livet du befinner dig.

Att göra extra amorteringar i rätt ordning kan göra stor skillnad för din plånbok varje månad. Det ger dig mer kontroll över din privatekonomi och du kan få mer över till annat än att betala räntor och amorteringar. Det handlar om att hantera skillnaden mellan dina inkomster och utgifter varje månad, och genom att minska på de månatliga utgifterna, har du större frihet att styra över hur du vill använda dina inkomster.

Liknande artiklar

Du kanske även gillar: