Studietiden är en tid då många sätter igång med sitt sparande. Studielånet är nämligen ett lån som är tillräckligt försiktigt för den som vill prova på att experimentera med hävstångsinvesteringar. Dessutom bör du tänka på i vilken ordning du ska amortera på dina lån - tumregeln bör vara att studielånet, som är lånet med lägst ränta, också bör amorteras på sist, efter alla andra lån du kan ha.

Under den tid man studerar vid universitet eller högskola, är det många som hittar eller utvecklar sitt intresse och sin kunskap om investeringar. I vissa fall utgör placeringar och investeringar en naturlig del av den valda utbildningen, eller så utvecklas intresset bland jämlikar i exempelvis studentföreningar inriktade på börs och aktier. Då är studiemedlet, och i synnerhet studielånet, eventuellt tillsammans med inkomster från extrajobb, de vanligaste källorna för kapitalet som ska investeras.

Det ska dock nämnas att det pågår en debatt rörande huruvida det är rätt eller fel ur en moralisk synvinkel att investera pengar som är ämnade som bidrag och stöd med ändamålet att unga ska ha råd att utbilda sig. Vi tar inte ställning i denna fråga, utan konstaterar att det för närvarande är fullt möjligt och vi använder studielånet som ett övergripande exempel på hur belåning kan användas för att få en hävstångseffekt när man investerar. Vi har redan i ett tidigare inlägg talat om vad det innebär att investera med hävstång samt vilka risker som är förknippade med denna aktivitet.

Däremot bör det noteras att studielånet är ett så kallat konsumtionslån, det vill säga att syftet med lånet främst är att täcka studentens levnadsomkostnader. Numera är det emellertid vanligt att många studenter extraknäcker vid sidan om studierna, har stöd från sina föräldrar eller rentav har pengar sparade sedan tidigare. I dessa fall är kanske fullt studielån inte en nödvändighet, varför en del väljer att ta lån ändå för att bygga upp ett sparande.

Du bör emellertid noga tänka över din riskaptit och känna till vilka effekter och risker som belåning av portföljen kan innebära för att sedan komma fram till om investeringar med hävstång passar din investeringsstrategi.

Studielånet är billig belåning

Studielånet är ett billigt lån i jämförelse med andra låneprodukter. Räntan för 2018 är rekordlåga 0,13 procent, men till skillnad på andra lån är studielånet inte avdragsgillt i skattesammanhang. Räntan har stadigt minskat under den senaste tioårsperioden från 2,5 procent till nuvarande nivåer. Räntan fastställs av regeringen och storleken bestäms utifrån statens genomsnittliga upplåningskostnader de senaste tre åren.

Detta innebär att studielånet, utifrån ett kostnadsperspektiv, är ett utmärkt lån att använda för att nyttja hävstångseffekter när man investerar om man som investerare är lite mer riskvilligt lagd. Den låga räntekostnaden innebär att tämligen goda hävstångseffekter kan uppnås genom att vidden (skillnaden) mellan din inlåningsränta och den förväntade avkastningen kan vara stor.

Såvida man sköter sina studier och inte tvingas återbetala delar av studielånet i förtid, har studielånet också en lång löptid på upp till 25 år. Amorteringarna är också av tämligen överkomlig storlek då de uppgår till mellan 1 000 och 2 000 kronor per månad och kan således hanteras löpande med löneinkomsten. Således föreligger inte samma risk för ekonomiska trångmål i jämförelse med om du tar ett blancolån för att investera, om investeringarna inte faller väl ut. Glöm däremot inte att hävstångseffekter innebär ökad risk på grund av att man kan förlora mer än sitt egna kapital. Du bör ha detta i åtanke om du också har annan belåning i din privatekonomi, såsom bostadslån eller billån.

Amortera i rätt ordning

Studielånet ska naturligtvis återbetalas så småningom och det sker kvartalsvis, såvida man inte aktivt väljer en annan återbetalningsplan. Givetvis finns också möjligheten till att göra extra inbetalningar till CSN, men det är inte i alla lägen helt självklart att du bör göra det ur ett ekonomiskt perspektiv. Den låga räntenivån som gäller för lånet är orsaken till att du inte bör betala mer än du behöver, eftersom du istället kan göra dig själv en större tjänst genom att först amortera ned andra dyrare lån, innan du betalar av studielånet.

Belåning är generellt sett dyrt. Att ta lån innebär att man konsumerar innan man har ekonomisk täckning för konsumtionen. Det är således inte ovanligt att man som privatperson har flera lån som löper parallellt med studielånet. Exempel på sådana lån, rangordnade från det dyraste till det billigaste, är utestående belopp på kreditkort, blancolån, bil- eller båtlån samt bostadslån.

Om du någon månad har pengar över och beslutar dig för att göra en extra amortering på något av dina lån, bör du alltid först amortera på det dyraste lånet. Genom att utgå från den principen, kan du i störst utsträckning minska på dina räntekostnader över tid och få mer pengar över.

En extra amortering om 10 000 på ett lån med 10 procent ränta har större påverkan än motsvarande amortering på ett lån med en ränta på bara 1 procent. Skillnaden blir att din årliga ränta minskar med 1 000 kronor istället för bara 100 kronor, vilket definitivt blir märkbart i längden. Att amortera 10 000 kronor på ditt studielån med dagens räntenivå besparar dig blott 13 kronor om året - alltså inte särskilt mycket.

Först ska du alltså se till att eventuell kreditkortsskulder är betalda, sedan blancolån, billån, och så vidare. När all annan belåning är amorterad (inklusive bostadslånet), då kan du börja titta på att göra extra inbetalningar på studielånet, som är lånet som du kan ha med absolut lägst ränta. I dagsläget kan du till och med hitta sparkonton med insättningsgaranti som är bättre hem för dina pengar än en extra amortering av lånet till CSN, trots att inflationen äter upp värdet av sparräntan.

Observera att detta inlägg endast har ett informativt syfte om möjligheterna till hävstångseffekter och utgör inte ett investeringsråd. Du bör i alla lägen inte investera mer vad du kan förlora. Alla investeringar medför risk och vi uppmuntrar ingen att utsätta sig för mer risk än nödvändigt. Se vår sida om risker för mer information.