Grunderna i dansk ekonomi

Grunderna i dansk ekonomi

Vilken information bör man ha när man börjar investera på en ny marknad? Utan tvekan, är det viktigt att ha koll på en del grundläggande fakta om ekonomin på den marknaden. Inför Tessins lansering i Danmark, tittar vi därför närmare på några detaljer och siffror som det är bra att ha med sig i bagaget när man investerar i danska fastighetsprojekt.

Tessin ska expandera till Danmark, vilket ger dig som investerare möjligheten att få exponering mot danska fastighetsmarknaden. Du bör nämligen ha viss kunskap om den danska ekonomi eftersom det sällan är klokt att som investerare gå in på en marknad utan att känna till grunderna. Här har vi samlat några viktiga saker att ha koll på, men sök även ytterligare kunskap på egen hand.

Tessin

Tessin är Nordens största investeringsplattform för fastigheter med över 45 000 registrerade medlemmar. Företaget tar avstamp i att det finns många potentiella lukrativa fastighetsprojekt som inte genomförs eftersom det saknas finansiering. Samtidigt finns det gott om kapital som investerare vill placera till rimliga avkastningsnivåer. Sedan starten har Tessin rest mer än 1,5 i kapital fördelat på över 110 projekt.

Skapa ett konto här

Danska kronan peggad mot euron

Vid EMU:s inrättande av euron, stod Danmark, liksom Sverige, inför beslutet huruvida man som land skulle avskaffa den inhemska kronan och ansluta sig till den europeiska valutaunionen. Euron gick samma öde till mötes som i Sverige när folket begav sig till valurnorna: Danmark beslöt sig för att behålla sin krona.

Medan Sverige valde att låta den svenska kronan ha en fri växlingskurs mot euron, är Danmark det enda land i Europa som har kvar sin gamla valuta men har peggat den mot euron. Detta innebär att växlingskursen är fast i ett smalt intervall på 2,25 procent omkring växlingskursen 7,46 danska kronor per euro. Detta innebär att 1 euro alltid kostar mellan 7,29 och 7,63 DKK. För dig som svensk, innebär det alltså att förändringarna i din växelkurs mot den danska kronan alltid kommer att följa den mot euron.

Hur Danmark påverkades av finanskrisen

Vi har redan vid ett tidigare tillfälle tittat närmare på hur Danmarks bostadsmarknad utvecklats under 2000-talet, men sammanfattningsvis kan sägas att Danmark drabbades hårdare av finanskrisen 2007 än Sverige. Bostadspriserna hade ökat kraftigt under de närmaste tre åren innan krisen, för att sedan snabbt dyka med omkring 30 procent orsakat av ett överutbud när bubblan sprack.

Återhämtningen började sedermera under 2009 och sedan 2012 har bostadsmarknaden stadigt varit i en uppåtgående trend. Bostadspriserna hade 2018 kommit upp till samma nivåer som innan krisen, men ökningen har varit långsammare och mer behärskad, jämfört med den okontrollerade och explosionsartade ökning innan krisen. De danska bostadspriserna är fortsatt lägre än de i Sverige och bostadsmarknaden anses vara hälsosam.

Danska bostadspriser

I Danmark, är det vanligaste att människor bor i ägarlägenheter, hyreslägenheter och villor. Motsvarigheten till bostadsrättsföreningar är således inte alls lika utbredd som i Sverige. Därför är kvadratmeterpriserna för ägarlägenheterna i Danmark det bästa att jämföra med svenska bostadsrätter.

Sett i hela landet, ligger kvadratmeterpriset för ägarlägenheter på omkring 27 000-28 000 danska kronor, alltså omkring 38 000-40 000 svenska kronor, vilket är i paritet med svenska kvadratmeterpriser på bostadsrätter.

I huvudstadsregionen omkring Köpenhamn kostar en lägenhet 35 000 danska kronor per kvadrat (50 000 svenska kronor), medan priserna i centrala Köpenhamn ligger på drygt 41 000 danska kronor per kvadrat (58 000 svenska kronor) enligt Bolig.dk. Motsvarande priser för Stor-Stockholm och centrala Stockholm ligger på 55 000 kronor respektive 87 000 kronor, vilket innebär att bostäderna är något billigare i den danska huvudstaden.

Statsskuld mot BNP

Att mäta statsskulden jämfört med ett lands BNP är enligt OECD en bra indikator på ett lands ekonomiska välmående. Det är bara en av flera generella indikatorer för om en ekonomi är välfungerande, men låt oss titta på hur Danmark står sig jämfört med Sverige. I måttet ingår alla formed av skulder, både i form av värdepapper och valutareserver.

De senast offentliggjorda siffrorna för Danmarks statsskuld är från 2017, då den totala statsskulden uppgick till 49 procent av landets BNP. För Sverige finns senare siffror tillgängliga, nämligen från 2018, då den svenska statsskulden var 57 procent. Detta tyder på att bägge nationers statsskulder är på hälsosamma nivåer.

Danska nyckeltal för fastighetsinvesteraren

Vi avslutar med att lista de viktigaste nyckeltalen för Danmark som du som fastighetsinvesterare bör hålla reda på när du investerar i danska fastighetsprojekt:

  • Reporäntan i Danmark är för närvarande -0,65 procent

  • BNP per capita uppgick 2018 till USD 56,154 (Sverige: USD 53 171)

  • Danmark har en fastighetsskatt på 0,1 procent per år på värden upp till DKK 3 miljoner och 3 procent för värden därutöver

  • Genomsnittliga årslönen är USD 51 466 (Sverige: USD 42 393)

  • Källskatten för ränteintäkter för dig som bor i Norden är 0 procent


Vill du också ta dig in på fastighetsmarknaden? Registrera dig på Tessin.com och bli uppdaterad med nya investeringsmöjligheter och branschnyheter varje vecka.


Du kanske även gillar: