Tessins lansering i Finland öppnade upp för möjligheten att investera över nationsgränser. Därför tittar vi närmare på det regelverk för skatt som gäller när du har inkomster i Finland, Norge eller Danmark men när du bor i Sverige. Länderna har nämligen ingått ett skatteavtal för att reglera vilket land som beskattar vad. Här följer en genomgång av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.

De nordiska marknaderna har ett brett samarbete på många plan och rörligheten är stor mellan länderna för människor, varor och kapital. För dig som investerar i fastighetsprojekt via Tessin, är det de gränsöverskridande investeringarna som är relevanta och hur inkomster från dessa investeringar ska beskattas. Först går vi in på hur internationella investeringar beskattas i allmänhet, för att sedan fokusera på det särskilda dubbelbeskattningsavtalet som finns mellan de nordiska länderna. Längre ned i artikeln beskriver vi även hur du skattar på ränta och utdelning från Finland och hur mycket skatt du ska betala i Finland respektive Sverige.

Internationella investeringar - internationell skatt

I huvudsak, stadgas i varje lands egna nationella skatteregler att det är i det land där man bor som avgör vad inkomster och kapitalvinster ska beskattas. Det innebär i Sverige, att den som bor i landet ska som huvudregel beskattas för alla sina inkomster i Sverige - och när det rör sig om kapitalvinster är skatten 30 procent. Medborgarskap är inte avgörande, utan det är var man har sin hemvist som ligger till grund för var man är skattskyldig. Detta kallas bland skatterättsjurister för hemviststatsprincipen eller domicilprincipen.

Det ligger däremot i staters intresse att inkomster som en person har i ett land, ska beskattas i samma land. Detta möjliggörs i Sverige genom lagen om särskild inkomstskatt för utrikes bosatta. Innebörden är att om en person som är bosatt utomlands har en kapitalinkomst i Sverige, har Sverige rätt att beskatta inkomsten till 15 procent. Dylika regler finns i de flesta länder. Detta kallas för källstatsprincipen.

Å andra sidan, har den skattskyldiges hemland samtidigt rätt att ta ut skatt på hela inkomsten eller kapitalsvinstens belopp. För den enskilde som har fått kapitalvinsten, innebär det att denna person är skyldig att betala skatt i båda länderna, vilket är en effekt av att både källstatsprincipen och hemviststatsprincipen kan appliceras samtidigt. På så vis uppkommer en dubbelbeskattningssituation och de flesta är ense om att sådana situationer bör undvikas.

Därför har majoriteten av världens nationer upprättat avtal med andra länder om hur den här typen av dubbelbeskattningssituationer ska hanteras mellan ländernas skattemyndigheter. Avtalen finns för att undvika att personer blir skattskyldiga i två länder för samma inkomst - alltså dubbelbeskattning - vilket exempelvis skulle innebära att om en person bosatt i Sverige får utdelning från ett bolag i Finland, skulle skatten bli 45 procent - först 15 procent i källskatt i Finland och sedan 30 procent i skatt på kapitalvinst i Sverige.

Sverige är bland de länder som har flest sådana skatteavtal med andra länder. Dessa avtal är bilaterala (med två avtalsparter) samt är upprättade enligt ett modellavtal från OECD som mall.

Nordiska dubbelbeskattningsavtalet

De nordiska länderna har emellertid enats om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal som reglerar hur skatter ska delas upp länderna emellan. Detta avtal kallas för det nordiska dubbelbeskattningsavtalet (eller nordiska skatteavtalet) och trädde i kraft 1996.

Anledningen till att ha ett avtal med samtliga nordiska länder som parter (inklusive Island och Färöarna) är att öka rörligheten mellan länderna, som ligger nära varandra såväl geografiskt som ur ett kulturellt och historiskt perspektiv.

Medborgarna i de nordiska länderna har ofta fri rörlighet över gränserna. Exempelvis är detta vanligt i Öresundsregionen mellan Köpenhamn och Malmö samt i Haparanda-Torneå-regionen. Dessutom är det vanligt att medborgare i ett nordiskt land arbetar och/eller bor i ett annat nordiskt land. Därför har det varit effektivt att gemensamt reglera vad som gäller länderna emellan.

Avtalet fungerar i grunden på samma sätt som många andra dubbelbeskattningsavtal. Man har däremot tagit höjd för särskilda nordiska omständigheter, såsom för SAS-piloter som ingår i en nordisk pilotpool.

Så blir skatten när du investerar i Finland

Med anledning av Tessins expansion till Finland gör vi ett djupdyk i de regler i nordiska skatteavtalet som är intressanta ur denna synvinkel.

Ränta

Den vanligaste lösningen för beskattning av räntor är, enligt OECD:s modellavtal, att landet varifrån räntorna betalas har rätt att ta ut 15 procent skatt och att man i mottagarlandet får göra avdrag för motsvarande belopp. Detta är däremot en punkt som det nordiska skatteavtalet skiljer mot modellavtalet och regleringen återfinns i artikel 11 i avtalet.

När du får ränta från Finland, kommer du enligt avtalet inte betala någon finsk skatt på kapitalvinsten. Istället ska du som investerare betala hela skatten i Sverige, alltså 30 procent av kapitalvinsten. Läs vårt skatteinlägg om hur du ska deklarera detta.

Aktier

Frågan om finsk källskatt på aktier när aktieägaren är bosatt i Sverige har varit på tapeten under året i samband med att Nordea flyttar sitt säte över Östersjön. I synnerhet kommer flytten att märkas med investerare som äger Nordea-aktier på sina investeringssparkonton (ISK), men för investerare med aktierna i aktie- och fonddepå eller värdepapperskonton, blir skatten oförändrad.

Den relevanta förändringen för de med ISK är att Finland har rätt att ta 15 procent skatt på kapitalvinster som härrör från finska bolag när investeraren bor i Sverige. Detta är samma situation som vi beskrivit längre upp i detta inlägg om hur utländska personer beskattas i Sverige.

Förutom för aktieägande via ISK, har Finlands källskatt påverkan på dig som investerare som äger onoterade aktier i finska bolag. Det finska bolaget som betalar utdelningar har nämligen en skyldighet att hålla kvar källskatten och att betala in den till finska skatteförvaltningen, vilket är samma regler som gäller för svenska bolag med utländska aktieägare.

Om för mycket skatt har innehållits av bolaget (det vill säga mer än 15 procent av utdelningen) i Finland, kan du söka om återbäring hos finska skatteförvaltningen med en särskild blankett för detta.

När du deklarerar din finska inkomst i din svenska skattedeklaration, kan du dra av den finska källskatten för att undvika att skatta dubbelt. Detta sker genom avräkning för kapitalinkomsten. Detta kan du göra i fältet “Övriga upplysningar” i deklarationen, eller genom blankett 2703. Mer information finns på Skatteverkets rättsliga vägledning för avräkning av utländsk skatt.

Eftersom det rör sig om ett finskt bolag (eller samfund som det kallas i Finland), gäller inte samma regler som inom rikets gränser om att utdelningar från onoterade bolag ska tas upp till beskattning för ett belopp som motsvarar fem sjättedelar av utdelningsbeloppet (jämför vad detta innebär i vår skatteguide). Denna regel gäller endast kapitalvinst från svenska aktiebolag, vilket innebär att den svenska skattesatsen på utdelning från finska bolag är 30 procent.

För att sammanfatta, ska hela skatten för dina ränteinkomster från Finland betalas i Sverige (30 procent). Skatten på utdelningar ska däremot delas upp mellan länderna på så vis att 15 procent beskattas i Finland, och resterande 15 procent i Sverige, eftersom den totala svenska skattesatsen på kapitalinkomster från utlandet är 30 procent.

Det nordiska skatteavtalet finns i sin helhet på Skatteverkets hemsida. Där finner du också rättslig vägledning till hur skatteavtalet ska tolkas.

Detta inlägg är bara en allmän beskrivning av rättsläget och ska inte tolkas som råd eller rekommendationer i det enskilda fallet. Om du är osäker, bör du alltid rådfråga en skattejurist eller redovisningsekonom.