Så fungerar riskklassificeringsmodellen

FCG Risk & Compliance AB har, på uppdrag från Tessin, tagit fram en riskklassificeringsmodell i syfte att ge investeraren en uppfattning om det enskilda projektet och dess riskprofil i jämförelse med andra projekt som marknadsförs på plattformen. Riskklassificeringsmodeller har använts i verksamheten sedan 2020 och publiceras nu för alla i samband med gräsrotsfinansieringstillståndet.

Om riskklassificeringsmodeller

Riskklassificeringsmodeller är ett samlingsnamn för olika typer av metoder som syftar till att ge en samlad bedömning av ett förväntat framtida utfall. De fungerar som ett verktyg för att underlätta konsekventa bedömningar i och med att underliggande information alltid värderas på samma sätt. En riskklassificeringsmodell är dock aldrig ett faktiskt facit, utan snarare en samlad riskindikation och ett hjälpmedel för att underbygga ett beslut. Ett projekt med bra riskklass kan hamna i fallissemang, liksom att ett med sämre riskklass inte behöver göra det.

Modellen bygger på referensprojekt från Tessin och tar alltså inte hänsyn till andra investeringsalternativ som investeraren kan göra utanför Tessins plattform. Därför går riskskalan inte att jämföra med andra investeringsalternativ.

Metod och Riskskala

Val av metod för riskklassificering beror på en mängd faktorer så som tillgång till historiskt data och historiska fallissemang. På grund av avsaknad av relevant historiskt data har den här modellen byggts som en så kallad expertmodell. En expertmodell utgår ifrån expertomdömen och sakkunnigas erfarenheter från tidigare genomförda projekt är underlaget till modellen.

Riskskalan presenteras som fyra bokstäver där A avser lägst risk och C högst. Riskklassen D representerar de projekt som ej är aktuella för investering och som ges direktavslag. Orsaker till direktavslag kan vara kännedom om bedrägeri/annan ekonomisk brottslighet hos styrelseledamot eller bristande intern skötsel i samband med tidigare kapitalresningar hos Tessin.

Riskskala

Ett projekts värde på riskskalan bestäms genom att riskklassificeringsmodellen genererar ett scoringvärde mellan 1 till 100, som sedan räknas om till en riskklass (A-C). Riskklassificerings-modellen består av flertalet riskfaktorer och prioriteras i följande ordning:

1. Underliggande säkerhet

2. Motpart

3. Kapitalstruktur

4. Projektstadie

5. Investeringens löptid

Underliggande säkerhet ges störst vikt i Modellen (listan ovan), vilket indikerar att den antas vara den högsta riskdrivaren. Varje riskfaktor består av en eller flera variabler som summeras och viktas ihop för att få en delpoäng per riskfaktor.

Scoringvärde = 100 * (0,40 * Underliggade säkerhet + 0,22 * Motpart + 0,20 * Kapitalstruktur + 0,15 * Projektstadie + 0,03 * Investeringens löptid)

Scoringvärdet för ett projekt beräknas sedan genom formeln ovan som innehåller de riskfaktorer som valts ut samt den vikt som respektive riskfaktor har. De riskfaktorer som anses ge störst påverkan på risken får därmed en högre vikt i modellen.

Riskklass A

• Scoringvärde 92-100 – Riskbetyg A+

• Scoringvärde 85-91 – Riskbetyg A

Riskklass B

• Scoringvärde 78-84 - Riskbetyg B+

• Scoringvärde 70-77 – Riskbetyg B

• Scoringvärde 65-69 – Riskbetyg B-

Riskklass C

• Scoringvärde under 64 – Riskbetyg C

Riskklass D

• Erhåller inget scoringvärde – direktavslag