Viktigaste nyckeltalen för lånemarknaden

Viktigaste nyckeltalen för lånemarknaden

Nyckeltal används frekvent av investerare som är aktiva på aktiemarknaden. Det görs för att få en indikation om bolaget är intressant att undersöka närmare eller om timingen är den rätta för att gå in i ett bolag man har bildat sig en uppfattning om. Något man inte ska glömma, är att nyckeltal även kan appliceras på lånemarknaden. Då ser man främst till låntagarens belåningsgrad och likviditet. Därför tittar vi närmare på de 4 nyttigaste nyckeltalen för lån.

När man skaffar sig en snabb första överblick över ett potentiell investering, och i synnerhet när man investerar på börsen, är nyckeltal ett bra sätt att börja skapa sig en förståelse för ett bolag. Ett par exempel på vanliga nyckeltal som investerare ofta tittar på är P/E-tal, räntabilitet på eget kapital samt utdelning per aktie. Nyckeltal bör naturligtvis inte självt vad du baserar ett investeringsbeslut på, men kan vara vägledande för huruvida ett potentiellt investeringsobjekt är värt en närmare titt eller om det är rätt tid att köpa ett bra bolag.

Tessin

Tessin är Nordens största investeringsplattform för fastigheter med över 45 000 registrerade medlemmar. Företaget tar avstamp i att det finns många potentiella lukrativa fastighetsprojekt som inte genomförs eftersom det saknas finansiering. Samtidigt finns det gott om kapital som investerare vill placera till rimliga avkastningsnivåer. Sedan starten har Tessin rest mer än 1,5 i kapital fördelat på över 110 projekt.

Skapa ett konto här

Även om nyckeltal kanske främst är förknippade med aktieinvesteringar, finns det några nyckeltal som kan vara behjälpliga när du ska investera i lån. Nyckeltalen som beskrivs här nedan kan dock också med fördel tillämpas för bolag vars aktier du planerar köpa för att förstå bolagets risk, men de har gemensamt att de har att göra med bolagets belåning.

De lånrelaterade nyckeltalen kan främst delas upp i två kategorier baserat på vad som mäts: belåningsgrad och likviditet. Båda delar är viktiga för bolag att ha i ordning, eftersom hög belåningsgrad leder till ökad risk, medan ansträngd likviditet kan innebära att bolaget riskerar hamna på obestånd och gå i konkurs. Låt oss därför se närmare på vanliga nyckeltal under dessa två kategorier.

Belåningsgrad

Belåningsgrad är lämpligt att mäta och analysera för att få förståelse för en låntagares skuldbörda. Denna förståelse ger en viss indikation om investeringens risknivå, och också vilken hävstång som erbjuds på eget kapital. Högt skuldsatta bolag tenderar att ha högre risk.

LTV

Ett vanligt mått på belåningsgrad, som också är mycket lämpligt att använda för fastighetsinvesteringar och därför också redovisas på de projekt som marknadsförs via Tessin, är Loan-to-Value, eller LTV.

Beräkningen för LTV är total skuld delat på substansvärde. Till exempel: en fastighet värderad till 10 000 000 kr som är finansierad med lån på 8 000 000 kr, har ett LTV-tal på 80 procent (8 000 000 / 10 000 000).

Ju högre belåningsgrad, desto mer riskfylld är investeringen. Om man har ett säkerställt lån utestående till ett bolag med lågt LTV-tal, har man en större krockkudde för att ett minskat marknadsvärde på fastigheten ska betyda att hela lånet backas upp av en säkerhet. Om låntagaren går i konkurs, har man fortfarande goda utsikter att få ut pengar ur säkerhetsmassan.

Istället för att använda substansvärdet som nämnare, kan man också mäta belåningsgraden mot ett bolags egna kapital. Detta är vanligare för andra typer av bolag än fastighetsbolag. Detta nyckeltal är på engelska mer känt som Net Debt to Equity.

Leverage Ratio

Ett ytterligare sätt att mäta belåningsgrad är räkna på Leverage Ratio, alltså hävstång. Detta görs ofta genom att dela bolagets nettoskuld med bolagets rörelseresultat (EBITDA).

Som exempel kan nämnas ett företag med skuld på 30 000 000 kronor, och som har ett rörelseresultat (omsättning minus operativa kostnader) på 10 000 000 kronor. Detta exempelbolag har således en hävstång på 3x EBITDA.

Vanligtvis, brukar man ha som riktmärke att om hävstången med denna beräkningsmetod är uppemot 4-5 gånger EBITDA, bör varningsklockor börja ringa. Sådana nivåer av hävstång brukar vara vanliga (åtminstone för större företag) senare i konjunkturscykler när Private Equity-bolag köper bolag vars värden har gått upp. Nu under hösten 2018, har Leverage Ratio-talen börjat ligga på mellan 4 och 5, och i enskilda fall betydligt mer än så.

Likviditet

Utöver belåningsgrad, är det i lånesammanhang ytterst relevant att ha koll på låntagarens likviditet. Annars riskerar låntagaren att inte kunna sköta sina löpande räntebetalningar och amorteringar, eller helt enkelt bli insolvent och begäras i konkurs. Därför kan det vara klokt att räkna fram vad låntagaren har för likviditetssituation, exempelvis med hjälp av nyckeltalen här nedan. Dessa nyckeltal räknas ofta på basis av rullande 12 månader, det vill säga resultatet och kostnader det senaste räkenskapsåret.

Räntetäckningsgrad

Räntetäckning, eller Interest Cover, mäter hur väl en låntagares rörelseresultat räcker till att täcka de löpande räntebetalningarna. Syftet är att bolaget ska ha tillräckligt mycket pengar över efter operativa kostnader för varor och personal, för att räntorna på lånen ska kunna betalas.

Räntetäckningsgraden beräknas som rörelseresultatet (EBIT) delat på räntekostnader. Produkten bör vara mer än 1, för att bolaget ska ha en sund likviditet. Annars innebär det att räntekostnaderna är större än vad bolaget kan betala ur intäkterna. Notera dock att rörelseresultatet är efter att amorteringar har dragits av från resultatet, men före räntebetalningar.

Till exempel, ett bolag med 3 000 000 kr i rörelseresultat och 2 000 000 kr i räntekostnader, har en räntetäckningsgrad på 1,5 (3 000 000 / 2 000 000).

Skuldtäckningsgrad

Belåning medför inte bara en skyldighet att betala ränta, utan även att lånet amorteras. Därför är skuldtäckningsgraden (engelska: Debt Service Coverage Ratio) viktigt för en långivare att använda när man räknar ut låntagarens återbetalningsförmåga och likviditet.

Skuldtäckningsgraden liknar i stor utsträckning räntetäckningsgraden, med skillnaden att hänsyn också tas till löpande amorteringsförpliktelser, istället för bara räntan. Därför ändras formelns täljare också - istället för att man räknar med rörelseresultat efter avskrivningar och amortering, räknar med med rörelseresultatet innan dessa nämnda dispositioner (alltså EBITDA istället för EBIT).

Formeln för skuldtäckningsgrad är således EBITDA delat med summan av amorteringar och räntebetalningar.

Till exempel: ett bolag har ett rörelseresultat innan avskrivningar och amortering på 12 000 000 kronor, och har under året amorterat 4 000 000 kronor på lån och betalat 2 000 000 kronor i räntor. Skuldtäckningsgraden för detta bolag är således 2 (12 000 000 / (4 000 000 + 2 000 000)).

Kan man tillämpa nyckeltalen på Tessin? Ja, det går alldeles utmärkt. Det mest relevanta nyckeltalet är LTV, alltså lånebelopp jämfört med projektets värde och detta presenteras för varje lån som marknadsförs under fliken “Projekt”.

Ränte- och skuldtäckningsgraderna framgår inte direkt, men kan tämligen enkelt räknas fram, både på projektnivå och på bolagsnivå. På projektnivå, kan du titta under sektionen “Kapitalstruktur” under fliken “Projekt”. Något förenklat, kan man säga att om den förväntade räntebetalningen är lägre än summan av Eget Kapital och Beräknad Vinst, så finns det utrymme att betala ränta, såvida inget oförutsett händer. Långivare är nämligen prioriterade framför aktieägarna när intäkterna för ett projekt ska distribueras.

Man kan också använda dessa nyckeltal för att räkna på om bolaget som tar lånet eller en borgensman vid en moderbolagsborgen kan täcka amorteringar och räntor. I sådana fall kan man se till årsredovisningarna och de finansiella rapporterna för bolagen under fliken “Projektägare”.


Vill du också ta dig in på fastighetsmarknaden? Registrera dig på Tessin.com och bli uppdaterad med nya investeringsmöjligheter och branschnyheter varje vecka.


Du kanske även gillar: