Bostadsbristen och trösklar att ta sig in på bostadsmarknaden slår mot Sveriges unga. Men enligt Svenskt Näringsliv, är det också ett hårt slag mot svensk tillväxt. Men unga idag söker inte bara tak över sina huvuden, utan också bostäder med mening. Man värderar högre att umgås med andra likasinnade och då är coliving och delningslägenheter mycket eftertraktat.

Sveriges unga lider fortfarande av bostadsbrist konstaterade Boverket senast i maj 2019. I så många som 230 av landets kommuner råder ett underskott på bostäder.

Storstäderna och högskolekommuner är särskilt drabbade. Det beror på att unga dras till dessa kommuner för att studera eller arbeta, medan det finns för få eller för dyra lämpliga bostäder som passar de ungas budget.

Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv i februari 2019, slår bostadsbristen och en dåligt fungerande bostadspolitik hårt mot svensk tillväxt. Svårigheter för unga att finna bostad i storstadsregionerna medför att företag får svårare att rekrytera.

Bostadsbristen kan, enligt Svenskt Näringsliv, ha negativa följder för Sveriges BNP. Studien visar att BNP hade kunnat vara 13 miljarder kronor (0,3 procent) högre år 2016 och 70 miljarder kronor (1,7 procent) högre år 2040 om bostadsmarknaden fungerat bättre. Det ligger därför både i de ungas och hela näringslivets intresse att bostadsbristen avhjälps.

Sett till individen, slår bostadsbristen hårt för ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller att kunna studera på en högskoleort. Kostnaden för att köpa är ofta ett stort hinder och köerna för hyreslägenheter är svåra att ta sig fram igenom.

Det är tydligt att det behövs byggas fler bostäder som passar för unga. Men det är inte heller bara så enkelt att man som ung bara vill ha ett tak över huvudet i en liten etta med kokvrå. Unga vill i allt större utsträckning ha ett boende som ger mer mening än bara fyra väggar och tak. Andra värden spelar stor roll, nämligen umgänge med vänner och likasinnade, och då inte bara på fritiden, utan också i bostaden.

Vad är coliving och delningslägenheter?

Att bygga meningsfulla relationer och communityn är en allt viktigare del av livet bland dagens unga. Därför har det blivit ett allt mer attraktivt alternativ för unga att bo i kollektiv, också känt som “coliving” eller delningslägenheter.

I kollektiv, är man ofta fler än två personer som delar på en större lägenhet, ett hus eller ett särskilt anpassat boende för detta. Man är helt enkelt flera personer som delar på ansvaret för gemensamma utrymmen som kök och vardagsrum, men man har samtidigt ett eget rum att låsa om sig.

Studentkorridorer är klassiska exempel på detta arrangemang, där varje student har sitt eget rum med lås, men att man sedan delar på ett gemensamt kök. Studentkorridorer tillhandahålls ofta av särskilda hyresvärdar som specialiserat sig på studentlägenheter och då har korridorsrum som en del av sitt utbud av boende.

Däremot erbjuds sådana lösningar inte bara sådana hyresvärdar som inriktar sig mot studenter. Allt fler andra, “vanliga” hyresvärdar har börjat se att det finns en efterfrågan och har börjat ta in kollektiva boenden i sitt utbud.

Bara i Stockholm finns två lysande exempel på coliving som fått spridning. Först och främst rör det sig om K9 Coliving av Tech Farm på Östermalm där 50 personer med olika bakgrund delar på huset. Men delningslägenheter erbjuds nu också av Colive på Södermalm och Lidingö där 6-12 unga vuxna bor tillsammans i samma boende.

Coliving är ett mer yteffektivt sätt att använda det befintliga bostadsbeståndet när flera hushåll delar på samma kök och gemensamma ytor. Stordriftsfördelar kan också uppnås lättare när fler bor tätare tillsammans.

Haka på trenden med coliving och delningslägenheter som fastighetsutvecklare

Coliving som trend är starkt växande, tillsammans med delningsekonomin och ungas värderingar om umgänge. Många unga står utan bostad och det är inte längre ettor som är det mest intressanta alternativet. Istället ökar efterfrågan på kollektiva boendelösningar och möjligheter att dela på lägenheter med andra likasinnade.

Coliving liknar på sätt och vis pågående trenden om coworking spaces, som vi skrivit om tidigare. Det handlar om flexibilitet för användaren till bra priser och möjligheten att umgås med andra i en delad miljö.

Som fastighetsutvecklare kan du också haka på trenden. Det kan du göra genom att planera för att bygga nytt eller konvertera hus och lägenheter i områden dit unga kan förväntas flytta. Högskoleorter samt i centrala lägen och nära universiteten i storstäderna är bra områden att börja titta närmare på.

Bostadsbristen bland unga måste hanteras. Ett större utbud av bostäder för unga, inkluderat delningslägenheter, har stor effekt på svenskt BNP, enligt Svenskt Näringsliv. Unga får därigenom också tillgång till bostäder i områden där de behövs, nära arbetsplatser och på högskoleorter. Allt fler unga efterfrågar möjligheter att dela på boendet genom coliving, när umgänge med andra än den närmsta familjen blir allt viktigare. I en sådan marknad, har ett större utbud av delningslägenheter en naturlig plats.