Efterfrågan på bostäder är större än utbudet. Hur ska byggandet komma i kapp? Tessin tog ett snack med Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier och en nyckelperson när det gäller att höja byggtakten i Sverige.

För ett år sedan satte regeringen som mål om 250 000 nya bostäder till år 2020. Nu har målet skruvats upp till 700 000 bostäder till 2025, vilket är i linje med Boverkets behovsprognos.

Hur ska man få fram så många bostäder på kort tid? Byggandet kan underlättas på flera sätt, menar Ola Månsson. Kommunerna kan hantera bygglov både snabbare och effektivare. En idé är även att ett typgodkännande i en kommun bör gälla för hela landet. Boverket skulle kunna utfärda ett sådant nationellt godkännande.
– De demokratiska spelreglerna får aldrig sättas åt sidan, men remissförfarandet kan kortas markant ner i tid, säger Ola Månsson.

Är storskalighet en lösning? Det kan hålla nere kostnaderna, men i praktiken är det svårt att hitta större sammanhängande tomter i storstäderna så den vägen är, till skillnad från miljonprogrammets tid, begränsad.

En stor del av det ökade behovet har att göra med flyktingvågen. Men faktum är att Sverige byggt alldeles för lite under för lång tid där bruksvärdessystemet och subventioner är bakomliggande orsaker till ett otillräckligt byggande. Bruksvärdessystemet innebar så pass låga hyror att det inte lönade sig att bygga hyresrätter.
– I samverkan med byggsubventionerna innebar det också att byggbolagen byggde fastigheter utifrån maximala statliga stöd, inte alltid utifrån de boendes önskemål.

Bostadsbristen förvärras därtill av bristande rörlighet på bostadsmarknaden. Många fortsätter att bo i stora villor och lägenheter även efter att barnen är utflugna. Att skjuta upp reavinstbeskattningen skulle kunna förbättra rörligheten, framhåller Ola Månsson.

Många av de förslag som lyfts fram för att reformera bostadsmarknaden slår mot de svagaste, menar Ola Månsson. Amorteringskrav och högre bostadsinsatser drabbar exempelvis främst de unga som ännu inte hunnit bygga upp sin ekonomi. Bosätter de sig i hyresrätter är hyrorna så höga att de aldrig kan spara ihop till en insats. Ola Månsson vill hellre se statliga incitament till ökat bosparande, vilket är en modell som tillämpas i bl a Tyskland och Norge.

För att byggbranschen ska utvecklas krävs det också att utbildningen lockar till sig fler kvinnor och större jämställdhet. Ola Månsson vill också att byggbranschen ska bli bättre på att ta till vara på kompetensen hos de nyanlända. I avtalsrörelsen driver Sveriges Byggindustrier ett förslag om att nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna erbjudas en ny form av introduktionsanställning på 18 månader. Lönen är då 65 procent av lägstalönen, vilket motsvarar 16 000–17 000 kronor i månaden.

Tre förslag för högre byggtakt

• Snabbare handläggningstider kring bygglov. Boverket kan utfärda typgodkännanden som gäller i hela landet.

• Uppskjuten reavinstbeskattning för större rörlighet på bostadsmarknaden.

• Statliga incitament för bosparande.