Så löser vi bostadskrisen - Del 2: Sju förslag som sätter fart på byggandet

I Tessinbloggens förra del om bostadskrisen tittade vi närmare på hur de befintliga bostäderna skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Nu försöker vi knäcka den riktigt tuffa nöten: Hur kan man få upp byggandet till rätt nivå?

En av experterna som vi talat med är Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. Även om han välkomnar åtgärder som kan innebära att befintliga bostäder utnyttjas mer effektivt – alltså flera av de förslag som redan diskuterats i Tessinbloggen – så tror han inte att den vägen är framkomlig. Politiskt är den svår att genomföra. Marknadsmässiga hyror och ett avskaffat ränteavdrag skulle innebära att situationen skulle försämras för ett stort antal hushåll i landet.

Slutsatsen blir därför att bostadskrisen måste lösas med att man bygger nya bostäder, sammanfattar han för Tessinbloggen.

1. Inför undantagstillstånd

Hans Linds huvudförslag är radikalt. Han vill att riksdagen inför ett undantagstillstånd.
– Att utreda och skriva om lagarna tar alldeles för lång tid. Det behövs nya bostäder nu. Då är det bättre att man sätter vissa av reglerna på undantag under en begränsad tid.

Undantaget kan användas till att till viss del tumma på strandskydd, bullernivåer och miljökrav. Det kan även innebära att byggprojekt kan starta innan tidsfristen för överklagan löpt ut.

2. Kortare tid för överklagan

En mer långsiktig lösning är ju givetvis se över processen för överklagande av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen. Ola Månsson, som är vd för Sveriges Byggindustrier, har tidigare talat om detta på Tessinbloggen. Han vill att ett typgodkännande av byggstandard i en kommun bör gälla för hela landet. Boverket skulle kunna utfärda ett sådant nationellt godkännande, föreslår han.

En viss förbättring kan vara på väg. Regeringen tillsatte en utredning kring detta 2013 som mynnat ut i en proposition som kan antas den 1 juni. Den innebär att kommunernas detaljplansbeslut ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolen, inte till länsstyrelserna. Det kan snabba upp processen. Varje år tas drygt 1 500 detaljplaner och bygglov upp av landets mark- och miljödomstolar. Då har de redan prövats av kommunerna och i länsstyrelsernas rättsliga instanser.

3. Tvinga kommunerna att ta fram planlagd mark

Ola Andersson är arkitekt och flitig debattör kring bostadsfrågor. Han ser bristen på planlagd mark som helt avgörande för att lösa bostadskrisen.

– Så länge det inte finns färdiga detaljplaner spelar det ingen roll vilka andra åtgärder som utförs. Det blir inte fler bostäder, säger han.

Ansvaret på detaljplanerna ligger på kommunernas bord. Staten måste tvinga kommunerna att ta fram ett stort antal detaljplaner.

Han får medhåll av Hans Lind, som även han vill se att staten axlar en ledarroll. Men varken Ola Andersson eller Hans Lind tror på statliga subventioner. De allra flesta byggprojekt bär sig med god marginal i dagsläget. En subvention skulle i sådana fall bara bli en gåva till byggbolagen, menar han.

4. Återkalla byggrätter

Kommunerna lämnar vanligtvis ut byggrätterna innan planen är antagen.
Byggherren ska svara för kostnaderna för planprocessen, som allt för ofta drar ut på tiden.

– Planavdelningen har ett negativt incitament: ju mer arbete planarbetet kräver, ju mer betalar byggherren, säger Ola Andersson.

En idé skulle kunna vara att kommunerna själva skulle finansiera planarbetet och upplåta färdiga byggrätter. Detta skulle kunna finansieras av högre priser på byggrätterna. Dessutom skulle en tidsfrist kunna ingå i markupplåtelsen. Om bygget inte sätter i gång inom en begränsad tid så återkallas de.

Örebro kommun brukar lyftas fram som ett gott exempel. Där planläggs marken innan den säljs. Kommunen ställer dessutom krav på att byggbolagen måste ta första spadtaget direkt när marken överlåts.

5. Lokala allianser

Hans Lind är tveksam till att stat och regering kommer att ta tillräckliga initiativ för att öka byggtakten. Då återstår lokala initiativ där kommuner, byggbolag och andra lokala intressenter samarbetar för att öka byggtakten.

6. Förbättra konkurrenssituationen

Sverige ligger 72 procent över EU-genomsnittet när det gäller byggkostnader. Det är dyrast i EU.

– Mycket av den planlagda marken som kommunerna tar fram riktar sig till de fyra dominerande byggbolagen. De är inte särskilt intresserade av att bygga bort bostadskrisen, säger Ola Andersson, som menar att kommunerna måste planlägga mark så att så många aktörer som möjligt kan få möjlighet att bygga.

Hans Lind vill att kommunerna bjuder in europeiska byggbolag för att delta i projekten. Om kontrakten skrivs på flera år skulle de kunna lockas att ge anbud.
– Det är dyrt att bygga i Sverige. Att få ner byggpriserna handlar också om att större utsträckning använda prefabricerade byggsatser från bland annat Polen och Baltikum, säger han.

7. Centralisering

Ordet har inte samma positiva klang som kommunalt självstyre, men faktum är att i dagsläget kan Sveriges 290 kommuner betraktas som enskilda marknader. Varje kommun ställer sina egna krav på byggandet. Det gör att skalfördelarna för byggbolagen uteblir.

– Om kommunerna samordnat sina krav hade det blivit betydligt lättare för företagen, säger Sten Nyberg, utredaren bakom ”Plats för fler som bygger mer”, regeringens konkurrensutredning som gavs ut förra året.

Att det finns ett stort antal kommuner i Stockholmsområdet är en delförklaring till att bostadssituationen är särskilt alarmerande i Storstockholm.

– Problemet är som allra störst i Stockholm. Det finns ingen samordning, säger Hans Lind.

På längre sikt är det värt att fråga sig om ansvaret för byggandet bör ligga på kommunal nivå.

Liknande artiklar

Du kanske även gillar: