Investeringar är en konst, och det finns många psykologiska fällor på vägen som du behöver bemästra innan du lyckas tämja börsen och få dina pengar att arbeta för dig. Psykologi är en komplex företeelse som sätter käppar i hjulen för många investerare. Därför tittar vi närmare på 5 investeringspsykologiska fällor och hur du övervinner dem.

Investeringar - och särskilt investeringar på börsen - kan vara knepiga att bemästra. Det är lätt att frångå den långsiktiga plan och strategi som man har satt upp för sig själv när kursen plötsligt studsar upp eller viker nedåt. På det stora hela, är orsaken vanliga psykologiska fällor som de flesta investerare upplever. Låt oss bekanta oss med några av de vanligaste fällorna och hur man kan undvika att bli offer för dem.

1. Confirmation bias - att bli kär i en aktie

Confirmation bias innebär att man söker och lyssnar till fakta som bekräftar ens egen världsbild eller uppfattning. Översatt till investeringsspråk, kan detta också omnämnas som att man som investerare blir kär i en aktie och håller kvar vid den längre än man borde, även om fakta talar om motsatsen.

Vanliga symptom på denna psykologiska fälla är att en god investerings kursutveckling har passerat en topp sedan en tid tillbaka och är i en nedåtgående trend, medan man intalar sig om att den snart kommer vända igen utan att grunda denna tro på fakta. När nedgången fortsätter ytterligare ett tag och man istället för en orealiserad vinst har en orealiserad förlust, kan man komma på sig själv och tänka att vändningen ska komma snart. Ytterligare lite senare vill man bara nå break even igen innan en försäljning, medan värdet fortsatt krymper.

En orsak till att man hamnar i denna situation är ofta att man frångår sin strategi och den analys man gjorde om bolaget. Du bör ständigt ompröva huruvida ditt senaste beslut om en aktie (ett köp eller en försäljning) är det rätta och rycka av plåstret om du märker att du varit kvar för länge i båten. Om du har en lång investeringshorisont, innebär det inte nödvändigtvis att du ska sälja hela ditt innehav i ett bolag, utan kanske att du ska vikta ned dig efter en stark uppgång och istället köpa något med större utvecklingspotential - på så vis skapar du större värden över tid.

2. Flockmentalitet

I grunden, är människan ett flockdjur. Om man är ensam om en viss åsikt i ett rum fullt med folk, är det lätt att man håller tyst och följer övriga - oavsett om alla andra faktiskt skulle ha fel. Det är helt enkelt för obekvämt att gå emot strömmen.

Lika olyckligt kan flockmentaliteten appliceras på aktiemarknaden, och främst är det de mindre erfarna investerarna som hamnar i kläm. Om en viss tillgång har befunnit sig i en ordentlig tjurmarknad och haussats brett, är det svårt att stå utanför hysterin och inte ryckas med. Girigheten tar lätt över. Så har det sett ut historiskt under dot-com-bubblan när till och med taxichaufförerna gett investeringsråd, men också i mer nutid när Bitcoin och cannabisaktier varit omtalade.

Under en tid har det varit lukrativt att hänga med i den fortsatta uppgående trenden, men till slut vet den erfarna att det är dags att kliva av tåget när uppgången helt saknar substans och bubblan antingen får pyspunka eller spricker. Ofta är det den minst erfarna som kliver på tåget sist och råkar ut för de största smällarna. Bland mer erfarna traders som drar nytta av detta, kan man höra mantrar “there’s always a greater fool” - alltså att man kommer alltid hitta någon köpare i rusningen som inte gjort sin hemläxa.

Så hur undviker du att vara den som drar nitlotten och följer strömmen nedför klippkanten? Gör en grundlig analys av vad du investerar i utan att bara rusa med. Om du känner dig stressad med att köpa en tillgång för att du känner att du annars går miste om möjligheten, är det sannolikt så att allt inte står rätt till och att det kommer komma en korrigering så småningom. Var istället lugn och behärskad och investera klokt, så ska du kunna undvika denna psykologiska fälla.

3. ”Recent news syndrome”

En mycket vanlig psykologisk fälla hos såväl erfarna som oerfarna investerare, är att den senaste nyheten om ett bolag eller investeringsobjekt, är den nyhet som väger oproportionerligt tyngst när man fattar ett investeringsbeslut. Denna företeelse gör sig synlig genom att när det framkommer en nyhet om ett bolag, skapas en stor kursförändring, som sedan kort därefter åter korrigeras till att närma sig den aktiekurs som rådde innan nyheten blev känd.

Den senaste nyheten har alltså, i samband med nyheten, större påverkan på både investerarens och marknadens syn på bolaget, än den samlade kunskapen om bolaget som varit känd innan nyheten släpptes. Det är som om all fundamenta i huruvida bolaget har en sund affärsidé och verksamhet glöms bort för en stund och att allt fokus hamnar på nyheten, vilket triggar en överdrivet positiv eller negativ kursreaktion. Då är det lätt att ryckas med i rusningen och fatta ogrundade beslut, och potentiellt bränna sig när kursen återigen korrigeras mot vad den var.

Så för att parera denna psykologiska fälla, bör du ha is i magen när du hör om en nyhet om ett bolag du investerat i, eller inte investerat i. Ta då en extra stund till att fundera på vad du känner till om bolaget innan den senaste nyheten kom ut, och om det verkligen omkullkastar all tidigare information som du ditintills baserat ditt investeringsbeslut på. Sannolikt agerar du då inte baserat på vederbörlig analys av bolaget, utan riskerar ha ett alltför ytligt beslutsunderlag.

4. Stor beloppsmässig rörelse, men liten procentuellt

Den mänskliga hjärnan har en grundläggande svårighet att direkt förstå procent. Evolutionen har inte utvecklat den här kalkylativa funktionen hos människor ännu, vilket tyvärr kan spela investeraren ett spratt. Särskilt tydligt blir det för investerare som har lyckats bygga upp portföljer på ett par hundra tusen och uppåt.

Tänk dig att värdet på din portfölj på 400 000 kronor sjunker med 4 000 kronor i värde i börsöppningen till 396 000 kronor. Vid en snabb anblick kan raset verka dramatiskt - 4 000 kronor är ändå 4 000 kronor, och är en summa som man kunna köpa mycket för. Vad som däremot kan lura din hjärna är att denna minskning inte är särskilt stor procentuellt sett, utan är bara 1 procent. Sådana fluktuationer sker ofta på börsen, men visst är det lätt att först bli nervös när portföljen går ned i värde, men dessa svängningar tillhör börsens vardag.

För att komma runt denna psykologiska fälla, bör du intala dig att utvecklingen på aktiemarknaden inte är en långsam färd uppåt, utan har en ryckig utveckling uppåt med både upp- och nedgångar på vägen. Du kan lära dig att inse att verkligheten är sådan, eller försöka undvika att följa börsen i realtid eller dagligen om det kan riskera att du frångår din långsiktiga strategi och börjar peta i dina investeringar i onödan. Annars kan du ha för vana att bara notera de första två siffrorna på din portföljs värde (till exempel 45X XXX kronor. Om dessa två siffror förändras från dag till annan, innebär det en förändring på 10 procent av din portföljs värde (om värdet inte legat nära gränsen), vilket bör få dig att reagera och förvissa dig om vad som hänt.

5. För stor tillit till historik

Må så vara att detta är en av de mer uppenbara psykologiska fällorna, men likväl är det lätt att göra sig skyldig till den. Som investerare är det lätt att fästa för stor vikt vid grafer som visar aktiekursens historiska utveckling, och nog är det emellanåt lätt att imponeras. Ett slående exempel är kursutvecklingen på Fingerprint Cards under 2015 från omkring 7 kronor per aktie till att spräcka 100 kronor under november och kort därefter toppa på 135 kronor. Då såg historiken onekligen lovande ut, men historik är långt ifrån en garanti på framtida avkastning. Strax därefter var kursen tillbaka på omkring 7 kronor.

Även om Fingerprint Cards är ett utnött exempel på börshysteri och att stirra sig blind på historik, finns det inte brist på liknande fall. Exempelvis baseras Morningstars betyg på fonder främst på historisk avkastning, emedan andra faktorer kan spela in, såsom byte av förvaltare, eller förvaltarnas prestation i övrigt.

Nog för att historik emellanåt kan ge en fingervisning om kvalitén på ett visst investeringsobjekt. Som konstaterats i vårt inlägg om utdelningsmattor har både Castellum och Fastighets AB Balder haft mycket god historik och likväl ter sig som goda bolag att investera i framgent. Däremot ska du dock göra din hemläxa och analysera bolagets potential om man blickar framåt, och inte bara förbluffas över en graf över svunnen tid. Läs på om nuläget och fatta beslut därefter.