När lönar sig en aktiedepå framför ett ISK?

När lönar sig en aktiedepå framför ett ISK?

Det finns olika konton att välja mellan när man handlar aktier, och då är det främst aktiedepån, kapitalförsäkringen eller investeringssparkontot som det oftast står emellan. Skillnaden mellan dessa konton är hur de beskattas, så därför är det viktigt att fatta ett informerat beslut, för att minimera skatteeffekterna för ditt sparande och låta kvarvarande kapital jobba för dig med ränta-på-ränta-effekten. Men vilken kontotyp ska man välja?

Ett hett ämne som diskuteras av svenska sparekonomer är investeringssparkontot. Främst är det i positiva ordalag som ISK:t hyllas, men ibland höjs också upprörda röster i protest mot potentiella skattehöjningar för kontot, vilket skulle riskera förringa de positiva skatteeffekterna med denna konstruktion jämfört med aktiedepån. Även för oss på Tessin är privatekonomi en viktig fråga, varför vi vill lyfta fram vikten av ISK och dess syfte att stimulera sparande och förenkla för fler privatpersoner att spara i fonder och aktier.

Tessin

Tessin är Nordens största investeringsplattform för fastigheter med över 43 000 registrerade medlemmar. Företaget tar avstamp i att det finns många potentiella lukrativa fastighetsprojekt som inte genomförs eftersom det saknas finansiering. Samtidigt finns det gott om kapital som investerare vill placera till rimliga avkastningsnivåer. Sedan starten har Tessin rest 1,3 miljarder i kapital fördelat på över 100 projekt.

Skapa ett konto här!

Skillnaden mellan aktiedepå och ISK

En aktiedepå och ett ISK har gemensamt att det är investeraren som står som ägare för depån/kontot, till skillnad från en kapitalförsäkring, där man enbart är förmånstagare. Däremot har å andra sidan ett ISK och en kapitalförsäkring gemensamt hur de beskattas och detta är var dessa kontotyper skiljer sig ifrån aktiedepån.

Skillnaden i beskattningen är att i en depå, beskattas alla utdelningar och vinster vid försäljning av innehav med 30 procent. För ett ISK, å andra sidan, beräknas en schablonvinst per år, vilken beskattas med 30 procent. Denna schablonvinsten beräknas som statslåneräntan + 1 procentenhet, vilket för 2019 är 1,51 procent.

Skatten på ett ISK för 2019 är således 30 % * 1,51 % * genomsnittligt värde på kontot.

För att illustrera med ett exempel: ett startkapital på 100 000 kronor ökar i värde med 7 procent på ett år, alltså 7 000 kronor. Med aktiedepå blir skatten alltså 2 100 kronor (30 % * 7 000 kronor). På ett ISK, är motsvarande skatt 485 kronor (107 000 * 1,51 % * 30 %). Alltså är ISK det mer gynnsamma alternativet i den här situationen.

Statslåneräntans utveckling

Statslåneräntan utgör beräkningsgrunden för ISK:ts skatteberäkning och är den genomsnittliga räntan på statsobligationer med en löptid på minst fem år. Den fastställs varje torsdag av Riksgälden och gäller från fredagen till nästkommande torsdag. Den statslåneränta som är relevant för ISK är den ränta som gäller den sista november föregående år.

Statslåneräntan är på intet sätt konstant och kan fluktuera över tid. Just nu med det allmänt extremlåga ränteläget, ligger statslåneräntan på omkring 0,3-0,7 procent. Ur historiskt perspektiv, är dagens nivåer oerhört låga. Snarare brukar statslåneräntan uppgå till omkring 3-5 procent, men sådana nivåer har vi inte sett sedan 2010.

Bästa kontoformen beror på portföljens prestation

Vid valet av kontoform, är det således två saker som du bör ta fasta på: 1, om din förväntade avkastning är högre än statslåneräntan + 1 procentenhet, och 2, hur hög statslåneräntan.

Förväntad avkastning kontra statslåneräntan

Det viktigaste vid valet av konto, är att känna till att ett ISK bara är mer gynnsamt än en aktiedepå om portföljen presterar bättre än statslåneräntan. Om årsavkastningen är sämre än så, skattar du mer än om du hade haft en aktiedepå. Med exemplet tidigare, om din årsavkastning bara är 1 000 kronor, betalar du 300 kronor i skatt med en aktiedepå (1 000 kr * 30 %), medan du med ett ISK betalar 457 kronor (101 000 * 1,51 % * 30 %).

Samma förhållande råder om du skulle gå med förlust ett år. Då betalar du fortfarande skatt på innehavet på ditt ISK utan rätt till avdrag, medan du får göra avdrag för realiserade förluster på din aktiedepå.

Nivån på statslåneräntan

Många analytiker räknar med att det allmänna ränteläget i Europa och i Sverige på sikt ska börja röra sig uppåt, även om det i dagsläget är mycket svårt att sia om när det ska ske. En ränteökning kommer naturligtvis också påverka nivån på statslåneräntan, vilket kommer att påverka hur mycket skatt du betalar på ditt ISK.

Den statslåneränta som används som grund för beräkningen av skatten på ett ISK saknar idag tak, medan ett golv finns för att säkerställa att investerarens skatt inte ska bli alltför låg.

Ponera att statslåneräntan ökar till 4 procent. I sådana fall innebär det att beräkningsgrunden för ISK-skatten blir 5 procent. Då ökar pressen på dig som investerare med ett ISK att fatta goda investeringsbeslut för att ett ISK fortsatt ska vara det bästa alternativet. Då måste din årsavkastning nämligen överstiga 5 procent, för att det ska vara mer fördelaktigt att ha ett ISK framför en aktiedepå.

På grund av att statslåneräntan är den ribba som du måste hoppa över varje år, utesluter det också vissa typer av investeringar på ett ISK. Exempelvis räntefonder som vanligtvis förknippas med tämligen låg avkastning, bör hållas utanför detta konto. Om dessutom statslåneräntan ökar, kan också andra innehav, som blandfonder, bäst hållas utanför ett ISK.

Ett ISK är således i dagsläget ett skattemässigt mycket gynnsamt alternativ, särskilt om du gör justeringar i din portfölj under året, eftersom varje enskild affär inte utlöser en kapitalvinstbeskattning. Emellertid bör du hålla vissa investeringar, som räntefonder, utanför portföljen på grund av att avkastningsnivån inte överstiger statslåneräntan utökat med en procent. Därutöver bör du också hålla koll på statslåneräntans utveckling, för att hålla dig informerad om skatteimplikationerna för din portfölj.

Sen slutkommentar, kan nämnas att lånen du investerar i via Tessin inte utgör sådana marknadsnoterade värdepapper som kan innehas på ett ISK. Lånen manifesteras istället av själva låneavtalet, snarare än att lånet är synligt på en depå eller ett konto. Beskattningen är däremot likadan som för innehav på en aktiedepå.


Vill du också ta dig in på fastighetsmarknaden? Registrera dig på Tessin.com och bli uppdaterad med nya investeringsmöjligheter och branschnyheter varje vecka.


Du kanske även gillar: