Nivån på Sveriges Riksbanks reporänta har stora följder för investeraren. Denna ränta bestäms sex gånger per år, men det är inte alltid som den ändras. Många aspekter spelar in när direktionen fattar ett beslut om räntan och investeraren bör således också känna till vad andra centralbanker, som europeiska ECB och amerikanska Fed, beslutar. Här presenterar vi alla viktiga datum för reporäntan som du bör känna till som investerare.

Knappast har det väl undgått någon investerare eller aktiv på fastighetsmarknaden att det i Sverige drivs en mycket expansiv penningpolitik. Sveriges Riksbank tillämpar flera metoder för att stimulera tillväxt och att nå det uppsatta inflationsmålet på 2 procent, men det främsta vapnet i Riksbankens arsenal har varit den negativa reporäntan.

Reporäntan är Riksbankens styrränta som bankerna på marknaden får när de placerar pengar hos en centralbank. Sedan februari 2015 har Riksbanken i Sverige negativ reporänta, men även exempelvis Europeiska Centralbanken (ECB) och Danmarks Nationalbank införde negativa räntor omkring samma period.

Nivån på reporäntan är intressant på många sätt, eftersom den har en direkt påverkan på både landets och privatpersoners ekonomi. För privatpersonen, märks förändringar i reporäntan tydligast på räntan på ditt bolån. Om reporäntan går upp, tenderar även den rörliga bolåneräntan gå upp då banken vill behålla sin marginal när dess upplåningskostnad ökar.

Däremot syns förändringar även på aktie- och obligationsmarknaden om reporäntan förändras. När räntan är låg, ökar penningflödet till investeringar på aktiemarknaden, vilket också driver upp priserna på aktier. Om räntan ökar, minskar denna stimulans till investeringar, vilket kan få aktiepriserna att minska. På liknande sätt påverkas också obligationsmarknaden då redan utfärdade obligationer minskar i värde när nya obligationer får en för investeraren mer attraktiv högre ränta.

Just nu råder viss osäkerhet i omvärlden i form av bland annat covid-19 pandemin och kriget i Ukraina samtidigt som konjunkturen verkar mattas av under en tid då centralbanker söker tillfällen att höja räntan åtminstone över 0-strecket. Därför har det sällan varit mer intressant att följa ränteutvecklingen och Riksbankens besked om räntan. Håll därför koll på de datum som dessa räntebesked lämnas.

Viktiga datum att hålla reda på från Riksbanken

Sex gånger per år fattar direktionen på Riksbanken beslut om räntan under penningpolitiska möten. Räntebeskedet lämnas i anslutning till mötet, men mer information ges sedan omkring två veckor senare när protokollet offentliggörs. Datumen att hålla reda på för 2022 är de fem datum som listas här nedan.

• 9 februari

• 27 april

• 29 juni

• 19 september

• 23 november

När protokollet offentliggörs, meddelar också Riksbanken den tänkta räntebanan framåt i form av en prognos. För att motverka att den stigande inflationen har direktionen beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25 procent under april 2022.

Vad följer Riksbanken för sina beslut?

Riksbanken följer främst förväntningarna för inflationen och konjunkturen när direktionen fattar beslut om räntan. Däremot påverkas man, vare sig man vill det eller inte, också i stor utsträckning av vad andra ledande centralbanker gör. Det skulle exempelvis kunna få stora penningpolitiska effekter ifall Riksbanken går tvärtemot ECB och därigenom stora delar av Europa. Därför är också ECB:s, och i viss utsträckning också amerikanska Federal Reserves (Fed), räntebesked viktiga för den som följer utvecklingen av den svenska styrräntan.

ECB fattar penningpolitiska beslut för eurozonen var sjätte vecka och för 2022 är datumen att hålla reda på de som följer nedan. Presskonferens med besked följer samma dag som mötet.

• 3 februari

• 10 mars

• 14 april

• 10 juni

• 22 juli

• 9 september

• 28 oktober

• 16 december

Fed, på andra sidan Atlanten, måste enligt lag hålla minst fyra möten per år, men sedan 1981 hålls åtta möten årligen för att hantera amerikansk penningpolitik. Feds möten för penningpolitik sträcker sig över två dagar och för 2022 sker mötena på datumen:

• 25-26 januari

• 15-16 mars

• 3-4 maj

• 14-15 juni

• 26-27 juli

• 20-21 september

• 1-2 november

• 13-14 december

• 31 januari - 1 februari (2023)

Så ska du förhålla dig till penningpolitiska möten

För investeraren som följer utvecklingen av styrräntan, rör det sig alltså om en hel del datum som man måste hålla reda på. På den svenska hemmamarknaden, är givetvis Riksbankens besked viktigast, men om man vill få en indikation om hur Riksbanken kan tänkas agera, bör man också följa hur ECB och Fed agerar och tolkar omvärlden, eftersom det ska mycket till för att Riksbanken ska gå tvärt emot dessa större centralbanker.

Om du känner att din portfölj kan i stor utsträckning påverkas av vad de tre nämnda centralbankerna gör med räntan, bör du vara noga med att göra din hemläxa och jobba med diversifiering. Det kan du göra genom att investera i andra tillgångsslag, men också att diversifiera tidsmässigt genom att månadsspara.

Ta en titt på Tessins projektsida, där du finner investeringsmöjligheter i säkerställda lån till fastighetsbolag. Avkastningen på lån fluktuerar inte i samma utsträckning som andra värdepapper (aktier och obligationer) som handlas på Stockholmsbörsen, men du kan ändå få en ränta på 8-12 procent per år.