Inget nytt att ta hjälp av crowden

Med hjälp av nätet och digital teknik har crowdfunding och crowdsourcing exploderat på senare år. Men fenomenen är långt i från nya och har flera hundra år på nacken. Följ med på en historielektion med Tessinbloggen.

Vi kan börja med definitionerna. Crowdsourcing är det bredaste av de två begreppen. När en grupp samlar sina resurser för att tackla ett problem handlar det om crowdsourcing i vid bemärkelse. Crowdfunding – att en grupp samlar in finansiella resurser för att genomföra ett specifikt projekt – är en form av crowdsourcing.

Så långt in i texten kanske du undrar varför vi inte använder svenska termer. Ordet gräsrotsfinansiering är en fullgod ersättare för crowdfunding, men det är ont om svenska ord för crowdsourcing. Så länge som Språkrådet på fullaste allvar föreslår nättalko som ett alternativ är de engelska begreppen en nödlösning som vi får leva med.

Åter till ämnet. 1714 hade den brittiska regeringen gått bet i det som kallades longitudsproblemet. Det fanns ännu ingen metod för att avgöra longitud till havs, vilket bidrog till en lång rad förlisningar och drunkningsolyckor. Regeringen utlyste en tävling där vinnaren skulle belönas med 20 000 pund för en lösning på problemet. Crowdsourcing-kampanjen blev lyckosam och fick in två bidrag som lyckades knäcka nöten. 200 år senare – mer exakt 1936 – utlyste Toyota en tävling som resulterade i 27 000 bidrag och företagets välkända logotyp.

Mozarts crowdfunding

Redan året innan tävlingen kring longitudsproblemet – alltså 1913 – hade författaren Alexander Pope startat en crowdfunding-kampanj. Målet var att finansiera en översättning av grekisk poesi. Han bad sin läsekrets att sponsra honom med två guldmynt mot ett tack i en tidig upplaga. Ett drygt halvsekel senare, år 1783, gjorde Mozart om tricket när han bad sina supportrar att på förhand betala för en pianokoncert i Wien.

Den kooperativa rörelsen som tog fart på 1800-talet kan ses som en form av crowdfunding där kollektiv gick samman för att utveckla produkter och distributionssätt. Ett mindre smickrande exempel på crowdfunding är krigsobligationer, där länder finansierade sin krigföring genom att sälja skuldebrev.

Vore det inte för crowdfunding skulle förmodligen inte heller Frihetsgudinnan finnas till. 1885 saknade den amerikanska regeringen medel för att finansiera statyns sockel. Tidningsmakare Joseph Pulitzer drog igång en kampanj som ledde till bidrag från 160 000 personer. Över en tredjedel av bidragen var mindre än en dollar, men tillsammans räckte det till de sista 100 000 dollar som krävdes för att färdigställa statyn.

Även om det finns många historiska exempel på såväl crowdsourcing som crowdfunding, förändrades förutsättningarna radikalt efter nätets genomslag. Tidigare krävdes en priviligerad position för att kunna genomföra en crowdfunding-kampanj. I praktiken var det något för regeringar (krigsobligationer) eller tidningsmakare (Frihetsgudinnan). Med nya plattformar som Kickstarter, FundedByMe och – för all del – Tessin, kan privatpersoner nå ut till miljontals människor. Och takten med vilken crowdfundingen ökar har accelererat på senare år. Mellan 2014 bedöms den ha mer än fördubblats, från 16 miljarder dollar 2014 till 34 miljarder dollar 2015.

En smart crowd

Även när det gäller crowdsourcing – ett ord som myntades så sent som 2005 – har nätet radikalt förändrat förutsättningarna. Med nätet finns en plattform som kan fördela arbetssysslor mellan en stor mängd människor oberoende av var de befinner sig geografiskt.

En som såg massans (crowdens) potential i den nya eran var James Surowiecki. I boken The Wisdom of crowds från 2004 argumenterade han för att massan både kan vara smartare och fatta bättre beslut än experter. Förutsättningarna för detta är att massan ingår i en decentraliserad struktur och kännetecknas av mångfald och oberoende.

För oss på Tessin är det här en inspirerande tankegång. För även om vi i första hand sysslar med crowdfunding, finns det en tydlig komponent av crowdsourcing i det vi gör. Tillsammans är vi mer än 12 000 medlemmar som bedömer och fattar beslut om fastighetsmarknaden. Förhoppningsvis är vi ännu klokare som crowd än som enskilda individer.

Liknande artiklar

Du kanske även gillar: