Med många omvärldsfaktorer som skapar oro just nu har investerare blivit mer försiktiga i sina antaganden om ekonomin framöver. Kriget i Ukraina, stora logistikproblem med globala varutransporter och stigande räntor är några sådana faktorer som ger upphov till nervositet på marknaden. Vi kommer därför ta en närmare titt på hur det går för den svenska marknaden genom att djupdyka i hur inflation påverkar oss.

Vad är inflation?
Begreppet inflation är ett hett ämne på nyheterna. Vad betyder inflation för din privata ekonomi? Kort sagt innebär inflation att priserna stiger i snabbare takt än löneutvecklingen och att din köpkraft urholkas. För samma mängd pengar köper du färre varor och tjänster. Din lön eller dina sparpengar på banken blir mindre värda. (Motsatsen till inflation kallas deflation. Deflation betyder att priserna i stället sjunker.) Det vanligaste sättet att mäta inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex (KPI).

Inflationen idag

Under 2021 var den genomsnittliga inflationen i Sverige 2,4 procent och om man exkluderar energipriser (1,4 procent). Detta är ur ett historiskt perspektiv en låg inflation. Under 2022 har inflationen stigit dramatiskt. I april låg inflationsnivån på 6,4 procent enligt SCB. Vidare var inflationen enligt SCB 7,3 procent i maj, vilket är en av de högsta inflations nivåerna Sverige sett sedan år 1991 då inflationen som högst var 7,8 procent.

Varför ökar inflationen just nu?

Inflation har flera orsaker. Världens centralbanker har sedan finanskrisen 2008 bedrivit en aggressiv penningpolitik med syfte att öka likviditeten i ekonomin för att bibehålla finansiell stabilitet och stötta ekonomin. Detta kallas populärt att man “trycker pengar”. Nackdelen med dessa stimulanser är att priser på varor och tjänster stiger och att ekonomin riskerar att överhettas.

Den positiva effekten av åtgärderna är att det stimulerar tillväxt i ekonomin. Det blir lättare och billigare att låna pengar vilket bidrar till att priser på tillgångar som aktier och fastigheter stiger. Du som äger tillgångar känner dig rikare vilket stimulerar både konsumtion och risktagande.

Inflation kan även skapas när efterfrågan på varor och tjänster överstiger utbudet. Under pandemin skapades ett slags tomrum där det fanns en hög efterfrågan som inte kunde mötas pga nedstängningar i stora delar av världen. När ekonomin öppnades upp fanns det helt enkelt inte tillräckligt av de varor som vi efterfrågade och priserna började stiga som en konsekvens.

Med hög inflation kommer krav på lönehöjningar. Historiskt sett rör sig löner och inflation i samma riktning, men påverkas av olika saker. Inflationen påverkas mest av efterfrågan och prisförväntningar. Lönehöjningar påverkas främst av utbud och efterfrågan på arbetskraft. I pandemins spår har det varit svårt att hitta arbetskraft inom en rad serviceyrken vilket drivit på lönerna kraftigt.

Är lagom bäst?

En viss och framförallt stabil inflation har fördelar på din ekonomi. Mer pengar i cirkulation stimulerar konsumtion vilket i sin tur ökar produktionen av varor och tjänster för att möta efterfrågan. En viss inflation gynnar även dig som tar lån genom att lånen återbetalas med pengar som är mindre värda än pengarna som lånades. Läs mer om fastighetsfinansierng som Tessin erbjuder.

Hur påverkas jag av hög inflation?

Den inflationschock vi nu upplever har en stor negativ effekt på hushållens köpkraft och ekonomi. Några av de tydligaste exemplen är våra kostnader för drivmedel som i snitt ökat med över 40% och el med nästan 34%. Vår ekonomi påverkas också av prisökningarna på livsmedel, restaurangbesök, möbler och bilar.

Kraftigt accelererande inflation skapar ofta turbulens på finansiella marknader och därmed på värdet på vårt aktie och fondsparande. Den svenska aktiemarknaden har hittills i år, per slutet av maj, sjunkit med ca 20 procent.

Riksbankens främsta verktyg för att bekämpa inflationen och kyla av ekonomin är styrräntan (tidigare benämnt reporänta) som ligger till grund för våra låneräntor. Genom att höja räntan blir det både dyrare och ofta svårare att få låna pengar. I Sverige har majoriteten av fastighetsägare en rörlig bolåneränta som är den mest räntekänsliga. När bankerna höjer räntan påverkas snabbt lånekostnaderna för hushållen vilket spiller över negativt på konsumtion och sparande i bank.

Registrera ett konto här

Investering i fastighetsprojekt för diversifiering och långsiktighet

Diversifierng betyder att du sprider dina investeringar mellan olika typer av tillgångar som aktier, obligationer, råvaror och fastigheter. Under kortsiktiga turbulenta perioder minskar dock den eftersträvade effekten av diversifiering kraftigt. Alla tillgångsslag tenderar att falla samtidigt. Att ha en lång investeringshorisont utgör därför den viktigaste källan till diversifiering då tiden diversifierar bort volatilitetsrisk.

Inflation medför för den privata investeraren att värdet på pengar på bankkontot minskar i takt med inflationen och därmed utgör en “garanterad” förlustaffär. Historien visar att framförallt aktier ofta utvecklas volatilt under perioder av hög inflation.

Ett intressant investeringsalternativ under perioder med inflation är att investera i fastigheter med varierande belåningsgrad. Den reala avkastningen blir högst i fastigheter som genererar direktavkastning (hyresintäkter) och vars hyresavtal är inflationsjusterade.

Att låna ut pengar till fastighetsprojekt innebär en möjlighet att erhålla en nominell fast avkastning som mer än kompenserar för den förväntade inflationen. Ditt lån sker till begränsad risk eftersom den underliggande fastigheten utgör säkerhet för lånet. Bygg din portfölj med säkerställda fastighetslån via Tessins plattform.

Referenser:
Statistiska Central Byrån, Inflationstakten
Swedbank, Vad är inflation?
Riksbanken, 1993 - Riksbanken fastställer inflationsmål
Ekonomifokus, Bostadspriser under 2022