Lyssna på artonde avsnittet av Fastighetsprofilerna via spelaren eller via Itunes och Spotify. Alternativt läs en kortare version av intervjun nedan.

Ministermöten och bostadsdramatik

Per Bolund är den "oroade optimisten" som kastats rätt in i en av politikens hetaste frågor: bostadsmarknaden. “Det är jätteroligt, för det här berör alla människor i samhället”, säger han.

För femton år sedan vandrade Per Bolund in på institutionen för systemteknologi för att påbörja en karriär i akademin. I stället fick han jobb på näringsdepartementet, och inledde på allvar den politiska karriär som nu har fört honom till finansdepartementet och till jobbet som bostads- och finansmarknadsminister. Att det var här han skulle jobba med ekonomiska frågor var förvisso inte självklart, men inte heller något han har något emot.
"Det var inte självklart. Jag har jobbat med ganska många olika delar i politiken, med transportfrågor, energifrågor, med näringspolitik och företagande, men jag har glidit mer och mer över mot de ekonomiska frågorna" säger han.

Han var där och nosade redan som akademiker. Bland intresseområdena fanns marinbiologi och miljövård, men han engagerade sig också i ett forskningsprojekt om hållbar stadsutveckling. Nu har han fått tillfälle att sylta in sig ordentligt, och säger att han har lärt sig mycket om fastighetsmarknaden. Han gillar inte allt han ser.
"Nu har vi ju haft företag som vant sig vid att ha alla lägenheter fyllda innan man sätter spaden i backen. Det kanske inte är en modell som fungerar, och den är ganska unik för fastighetsbranschen. Inom de flesta andra områden måste man våga ta de första stegen innan kunderna kommer till, så det där kan man nog fundera över hur marknaden kommer utvecklas".

På Bolunds önskelista bland annat en lite brokigare blandning av olika marknadsstrategier, i syfte att göra bostadsmarknaden mer stabil.

Men ansvaret för bostads- och finansmarknadsfrågor innebär också att han med huvudet före har kastats in i en het debatt om hushållens skuldsättning. Ett exempel i mängden: Lars EO Svensson, tidigare vice riksbankschef, hävdar bland annat att amorteringskravet från 2018 infördes på felaktiga grunder. Svensson konstaterar att de länder som drabbades hårdast under finanskrisen också hade sett problem med en bolånefinanserad överkonsumtion, något som inte i samma utsträckning har varit ett problem i Sverige. Per Bolund håller dock inte med fullt ut.
"Jag förlitar mig på den expertis som finns på Finansinspektionen och på Finansdepartementet som säger att skuldsättning i sig är en riskfaktor, egentligen oavsett vad man använder pengarna till. Det är klart att det är en trygghet att ha pengarna i en säkerhet som en bostad är. Vi har sett hur bostadpriserna har gått upp i många år, men det kan vara värt att minnas att de också kan gå ned".

Själv, berättar han, satt han med en etta och tillhörande bostadslån med rörlig ränta när Riksbanken på 1990-talet höjde styrräntan till 500 procent. Då fick han leva “in på skinnet”. I dag har han lämnat staden och bor i en villa söder om Stockholm.
"Nu tycker jag villa är alldeles perfekt. Det är ju lite underhåll och arbete, men samtidigt är det fantastiskt att kunna rå sig själv och ha en trädgård att gå ut i. På sommaren blir det som ett extra rum" säger han.