Lyssna på 28:e avsnittet av Fastighetsprofilerna via spelaren eller där poddar finns, exempelvis på Itunes och Spotify. Alternativt läs en kortare version av intervjun nedan.

Den som faktiskt bestämmer var och hur saker ska byggas

Mats Norrbom är stadsbyggnadsdirektören som gjort Uppsala till en marknadsplats för nästan vartenda byggbolag i landet.

När Mats Norrbom kom till jobbet för sex år sedan såg Uppsala ut som många andra städer: en handfull byggbolag gjorde upp med kommunen för att exploatera obebyggd mark.
"Kommunen sålde mark i väldigt stora sjok. Sen satte sig byggherrarna på marken och portionerade ut den i den takt som man tyckte att marknaden orkade med" säger Mats.

Och just den takten, menar han, var inte nödvändigtvis den takt som samhället var mest betjänt av. Den aningen blev början på Uppsalamodellen. I stället för att överlåta mycket sammanhängande mark till ett fåtal byggherrar, började man överlåta små markplättar till många byggherrar.
"Det kan handla om så små kvarter som 30 eller 100 lägenheter" säger han.

Poängen med metoden är att det blir enklare även för mindre byggherrar att komma in på marknaden och åta sig projekt, medan dåtidens stora exploateringar endast kunde hanteras av stora bolag.
"Då blir det konkurrens att färdigställa projekten Det har visat sig väldigt lyckosamt. Vi har idag i Uppsala mellan 60 och 70 byggherrar. Vi har hela Byggsverige i Uppsala" säger han.

En tjusning med detta, tycker Mats, är att allsköns nya byggrelaterade aktörer också etablerar sig i Uppsala, med kontor, förvaltningsorganisationer och allt annat som hör till. Det skapar förstås arbetstillfällen, men bidrar också till att bolagen bygger in sig i staden.

Och just en fungerande konkurrens är sannolikt nödvändigt för att kunna möta de mål som staden nu sätter upp. Uppsala har i förhandlingar utlovats två nya tågspår mot Stockholm, och i gengäld utfäst sig att bygga omkring 33 000 bostäder. Mellan nutid och 2050 ska staden växa från 250 000 till 350 000 invånare. Ett hinder för att klara det målet är handläggningstiderna.
"När jag började för snart sex år sedan var vi ungefär 30 personer på bygglovssidan. Idag har vi nästan 70 bygglovshandläggare. Det är för att kunna hantera hela ärendemängden när det är så kraftig tillväxt" säger Mats.

Bygglovshanteringen är en del av den process som pågår mellan det att byggherrarna sitter med en första skiss, till dess att ett hus står färdigt på marken. Idag tar detta runt sju år. Två år kan gå åt till att handlägga nya detaljplaner, vilket är en handläggningstid som Mats tror sig kunna reducera till mellan ett och ett och ett halvt år. Med hjälp av digitala verktyg, som exempelvis 3D-kartor på byggena, hoppas han ledtiderna på sikt ska kunna pressas ned från sju år till omkring hälften.