Fastighetsprofilen Catharina Elmsäter-Svärd: "Vår utmaning inom byggsektorn är hur vi kan vara en attraktiv, sund och säker bransch"

Fastighetsprofilen Catharina Elmsäter-Svärd: "Vår utmaning inom byggsektorn är hur vi kan vara en attraktiv, sund och säker bransch"

Svårigheten att få unga att söka sig till byggbranschen, machokulturen, klimatet och fusk på byggarbetsplatsen är några av de frågor som Catharina Elmsäter-Svärd tacklar som vd för Sveriges Byggindustrier. Ett jobb som hon fått, enligt henne själv, på grund av att hon är en samhällsbyggare med hjärta.

Catharina är kvinnan som idag basar över både Sveriges Byggindustrier och SSK Hockey. Catharinas hjärta har alltid legat hos SSK. Hockeylaget i staden som låg närmast Enhörna, där hon är uppvuxen och fortfarande bor. Samtidigt som hon lämnade politiken 2015 blev hon ordförande i SSK hockey, en önskedröm hon hade haft länge. Hjärtat för byggsektorn har kommit längs vägen, som svängt sig fram genom yrken som hotellchef, moderatpolitiker och infrastrukturminister samt konsult inom näringslivet. Som vd på Sveriges Byggindustrier får Catharina verkligen utlopp för det som driver henne. Att vara en samhällsbyggare i frågor som rör svårigheten att få unga att söka sig till byggbranschen, machokulturen, klimatet och fusk på byggarbetsplatser.

Tessin

Tessin är Nordens största investeringsplattform för fastigheter med över 45 000 registrerade medlemmar. Företaget tar avstamp i att det finns många potentiella lukrativa fastighetsprojekt som inte genomförs eftersom det saknas finansiering. Samtidigt finns det gott om kapital som investerare vill placera till rimliga avkastningsnivåer. Sedan starten har Tessin rest 1,4 miljarder i kapital fördelat på 130 projekt.

Skapa ett konto här!

Det diskuteras mycket just nu om industrialisering bland bostadsutvecklare och byggbolag, om det är ett sätt att bygga billigare bostäder. Är det rätt väg att gå?
– Ja, men inte bara för att få fler blandade bostäder, utan framför allt för att se till att byggbolagen bygger mer kostnadseffektivt. Det finns många delar som påverkar kostnaden att bygga ett färdigt hus. Men visst är det så att om man tittar på prefabricering, standardisering kopplat mot industrialisering är det ett sätt att göra längre serier och större upphandlingar. Det skulle i slutändan kunna ge lägre kostnad för en bostad.

Ser du några hinder?
– Det finns några hakar som gör att den här processen går något långsamt. Bland annat stora svängningar i konjunkturen, det ställer till det för oss. Det andra är att om du hittar ett koncept för att bygga i ett husområde, oavsett om det är flerfamiljs- eller radhus, och sedan vill flytta konceptet till en annan kommun. Då ställer kommunerna särkrav som gör att det som byggs i en kommun inte fungerar i en annan. Det blir svårt då att arbeta med prefab, industrialisering och moduler.

Menar du att kommunindelningen är ett problem för branschen?
- Kommunindelning kan aldrig vara ett problem, det är inte de administrativa gränserna som är problemet. Nu har vi kommuner och de har självstyre. Däremot är det ett problem att kommunerna inte följer den lag som gäller. Man får inte ha kommunala särkrav, men det har de ändå. I storstadsregionerna som består av många kommuner krävs det att kommunföreträdarna pratar med varandra för att stärka sin region, har mer gemensam planering.

Det finns ett stort behov framöver av nya bostäder och att förädla det befintliga beståndet. Hur ska byggindustrin klara det om man inte lyckas locka till sig nya medarbetare?
– Vår utmaning inom byggsektorn är hur vi kan vara en attraktiv, sund och säker bransch. Att det finns företag som vill jobba i branschen och att det finns tillgång till medarbetare. Att vi får unga killar och tjejer som söker sig till branschen. Vi har 50 000 personer som går i pension under de kommande fem åren. Vi behöver ha fler som kommer till, det är inte tillräckligt. Och framför allt behöver vi ha in fler kvinnor i branschen. Där har vi en viktig faktor för att lyckas. Vi måste också vara väldigt tydliga med att vi har nolltolerans mot fusk. Att se till att alla företag gör rätt för sig. Annars riskerar branschen att bli osäker och oattraktiv.

Kan du ge några konkreta exempel på det ni gör?
– Alla måste bidra på olika sätt. En gemensam framgångsfaktor för de företag som har lyckats är att de har satt en tydlig strategi för vilka jämställdhetsmål de ska uppnå, vilket till exempel kan synliggöras i företagens hållbarhetsredovisningar. Det kan handla om att förändra attityder, bredda sin rekrytering, se över hur arbetsplatsen är utformad, möblera om i sin ledningsgrupp eller styrelse och där lyfta fram kvinnor. Flera medlemsföretag har också dragit igång satsningar för att attrahera kvinnliga lärlingar, bland annat Ikano bostad, JM och Skanska. Det är jättebra, men vi måste samtidigt jobba med kulturen på våra arbetsplatser så att män och kvinnor vill vara kvar i branschen. Att jobba i byggbranschen är kul! Inte minst för att det är en framtidsbransch. Vi ska rusta Sverige för 11 miljoner invånare. Det är en uppgift som kräver både män och kvinnor.

En annan het fråga för byggsektorn är hur man ska lyckas med att sänka sin klimatpåverkan. I en debattartikel som Catharina skrev i höstas tillsammans med Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, Anneli Kouthfood, vd Byggmaterialindustrierna och Gunnar Hagman, vd Skanska, var fokus på ”att teknik att bygga klimatsmart finns, men att det saknas mod att kräva klimatneutrala offentliga upphandlingar”.
– Det stämmer att tekniken finns för att kunna halvera utsläppen till 2030, men för att nå klimatneutralitet krävs bland annat forskning och teknikutveckling inom flera områden. Vi har alltså en bit kvar för att nå det målet. Det handlar också om att vi inte har erforderlig kompetens och inte heller tillräckliga resurser och rutiner för att följa upp klimatkrav i upphandling. Här måste vi bli mycket bättre.

Vad behöver ni, inom branschen, för beslut för att kunna nå en helt fossilfri byggsektor?
– Genom att ha antagit färdplanen för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor har vi redan fattat beslutet att bli klimatneutrala till 2045. Nu handlar det om att vi ska ena oss i hela värdekedjan och tillsammans driva arbetet för att lyckas. När vi drar vårt strå till stacken behöver politikerna möta upp med kraftfulla beslut inom området såsom exempelvis införa krav på klimatdeklaration vid nybyggnad, ändrade avfallsregler och skarpa energikrav för både nya och befintliga byggnader. I takt med att processer och rutiner utvecklas bör den offentliga sektorn ställa fler klimatkrav i offentlig upphandling. På så vis kommer vi lyckas med målet att uppnå en klimatneutral bygg- och anläggningssektor.

Du kan läsa fler intressanta intervjuer med spännande personer på sidan Fastighetsprofilerna.


Vill du också ta dig in på fastighetsmarknaden? Registrera dig på Tessin.com och bli uppdaterad med nya investeringsmöjligheter och branschnyheter varje vecka.


Du kanske även gillar: