Fastighetsprofilen Åsa Kallstenius: "Tänk större, lyft blicken och se sammanhanget"

Fastighetsprofilen Åsa Kallstenius: "Tänk större, lyft blicken och se sammanhanget"

Att våga tro på sina tankar, att inte bara inordna sig i det som är och att aldrig tänka ”det går inte”. Det är kanske det som behövs för att vi ska se till att bygga rätt bostäder och minska segregationen i framtiden. En som är övertygad om att vi med förändring kommer lyckas lösa många av bostadsmarknadens problem är Åsa Kallstenius, grundare och chefsarkitekt på Kod arkitekter. För alternativet finns inte i hennes värld.

Att träffa Åsa är ett möte med en kvinnlig arkitekt och företagsledare som drivs av en ständig nyfikenhet, envishet och tron på att det verkligen går att bryta gamla invanda hjulspår.
– Jag har starkt driv att göra efter eget huvud och jag kan inte inordna mig i det som bara är. Jag måste tankemässigt spänna bågen och jag triggas av det omöjliga. Det är därför jag driver kontor och utvecklingsprojekt. Jag tycker att det är så roligt och spännande, min hjärna går igång. Jag blir provocerad när folk säger, det går aldrig. Vadå det går aldrig? Det är inte den första tanken som dyker upp i min värld. Det kan verkligen trigga mig. Vad är det som hindrar att det inte skulle gå?

Tessin

Tessin är Nordens största investeringsplattform för fastigheter med över 45 000 registrerade medlemmar. Företaget tar avstamp i att det finns många potentiella lukrativa fastighetsprojekt som inte genomförs eftersom det saknas finansiering. Samtidigt finns det gott om kapital som investerare vill placera till rimliga avkastningsnivåer. Sedan starten har Tessin rest mer än 1,5 i kapital fördelat på över 110 projekt.

Skapa ett konto här

Vad i dagens bostadsbyggande tycker du har gått fel?
– Vi har byggt rätt för en målgrupp, men vi har inte byggt för alla och inte på alla ställen utan vi har låtit marknaden och ekonomin styra var vi har byggt och för vem. Jag skulle inte vilja säga att det var helt fel, men vi borde ha gjort fler saker samtidigt. Vi borde ha byggt mer och fler varierade projekt. Hela branschen springer så lätt i samma riktning. Jag tror framför allt att man kan bygga blandade bostäder och man kan bygga i mellanrummet så att man bygger ihop stadsdelar. Som gör att man får flera vägar, mer service, bredare utbud och möjligheter och framför allt handlar det om att erbjuda fler kontaktytor.

Vi kommer in på diskussionen som förs just nu om att bygga billigare bostäder genom industrialisering.
– Vi måste bygga framför allt bygga med kvalité, för om vi bygger billigt blir det dyrt imorgon. Och vem ska betala för det? Jag menar att industrialisering inte handlar om prefabricering. Det är inte materialet vi ska fokusera på utan processen. Det finns så många delar från idé till färdig miljö som påverkar kostnaden. Vi måste titta på hur man bygger, hur man fattar beslut, hur en grupp organiserar sig och hur samarbetet mellan parterna fungerar. Det är lätt att skära in sig i en tårtbit, som exempelvis när man tittar på kostnaderna för material. Det är ändå en oerhört liten del i det hela. Men det man ser i huset är ju materialet, det är det som står kvar. Så är det någonstans man ska skära är det istället i själva processen.

Många experter har en negativ bild av bostadsmarknaden, att vi inte ska klara de behov som finns och att segregationen ökar. Hur tänker du kring den frågan?
– Om jag inte trodde på att det går att förändra skulle jag lägga ner. Det är alldeles för slitsamt annars att hålla på med arkitektur. Vi får helt enkelt se till att det går att förändra. Arkitektur är en samhällsangelägenhet, jag tycker att jag gör en samhällsgärning som jag är stolt över. Den byggda miljön är en avspegling av hur vi ser på oss själva och av vår tid. Den hänger ihop med vår hälsa och hur vi mår. Satsas det på individen blir individen värd något. Motsatsen är att det som den ena inte investerar i hamnar i någons annans knä, hos kommun och stat med utanförskap, ohälsa och segregation som följd. Jag tycker att vi bör tro på mänskligheten, att vi är goda, vill gott och kan göra gott. Att vi kommer att förvalta och bygga bra bostäder för alla.

Åsa menar att en viktigt fråga för framtiden är att bostadsutvecklare tänker större än det egna projektet.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att fastighetsutvecklarna tänker större än många gör idag, att de zoomar ut utanför huset och ser ett större sammanhang. Att man lyfter blicken från excelkalkylen och funderar på vad man kan bidra till i en större skala, exempelvis i stadsdelen där man bygger. Och att man förstår att det lilla och det stora hänger ihop.

Ett spännande utvecklingsprojekt som verkligen siktar mot att förändra bilden av hur vi tänker kring bostaden är ”Elastiska hem” som är initierat och drivs av Åsa och Kod arkitekter. Ett forskningsprojekt om hur ett elastiskt tankesätt kan förbättra vår boendemiljö. Hur vi ska bygga och organisera våra hem i framtiden. Projektet görs i samarbete med 21 projektpartners i och är delfinansierat av Vinnova.
– Syftet är att titta på bostaden ur ett annat perspektiv. Att hitta nya former som underlättar boendet, för de som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande. Det handlar mindre om den fysiska bostaden, snarare mer om hur vi lever. Vi måste sluta bygga efter betalningsvilja och bygga efter behov. Att ändra det vi bygger så att vi imorgon skapar elastiska ytor, som ibland är privata och ibland kollektiva. Hem som kan förändras efter olika skeden i livet och familjesituationer. Det blir även ett sätt att sänka tröskeln in på bostadsmarknaden.

Projektet "Elastiska hem" är nu inne i fas 2 och bland annat ska arbetet konkretiseras med tre case där projektgruppen tar fram ritningar, modeller och arbetssätt.
– Med Stena Fastigheter testar vi ett ”injektionshus” med 20–30 lägenheter som ska bidra till nya verksamheter och nya delade boendelösningar i ett nybyggnadsområde. Tillsammans med Telge fastigheter undersöker vi strukturerna för hushållsnära återvinning. Något som idag är ett stort problem i många bostadsområden på grund av bristande fysiska rum och stödjande strukturer samt vårt ökade handlande över nätet. Det tredje caset är med BoKlok och handlar om att få in möjligheter till delande ytor redan i produktionen och planeringen i områden. Det fysiska rummet är alltid i relation till hur vi lever och hur vi beter oss.

Hur tror du då att våra hem kommer att se ut i framtiden?
– Om jag fick önska en sak är det att vi kommer att ha tagit klimatfrågan till en helt annan nivå och låter det få uttryck även i gestaltningen av våra byggnader. Jag tror att vi kommer att bo mycket grönare och den byggda miljön gör fler saker samtidigt. Det är inte bara ett skalskydd mot regn och kyla utan det producerar ekosystemtjänster, energi, arbetstillfällen. Jag tror att vi egentligen ska tillbaka till lokalsamhället och leva mycket närmre där vi bor. Att vi kommer att verka och bo inom närområdet. I och med att vi blir mer och mer digitala får vi två världar. När den digitala parallellvärlden växer kommer önskan om den fysiska nära miljön bli ännu starkare.

Du kan läsa fler intressanta intervjuer med spännande personer på sidan Fastighetsprofilerna.


Vill du också ta dig in på fastighetsmarknaden? Registrera dig på Tessin.com och bli uppdaterad med nya investeringsmöjligheter och branschnyheter varje vecka.


Du kanske även gillar: