Vårt samhälle förändras med tiden och det går allt snabbare. Då gäller det att hänga med för att förstå vad framtiden kräver. En som gör det är Anna Persson, konsult och medgrundare av Juni Strategi, som dagligen tacklar frågor som rör bostad-, stads och handelsutveckling för att hjälpa fastighetsutvecklare, kommuner och byggherrar till bättre beslut.

En ekonomiutbildning i bagaget med inriktning på marknadsföring och därefter jobb på Telia, Unionen och JM med bland annat marknadsfrågor, affärsutveckling och omvärldsbevakning har gett Anna en bred bas att stå på. En bas som idag lett till att hon arbetar som konsult inom bostads- och stadsutveckling.
– Det har inte varit ett så medvetet val att hamna där jag är idag som konsult och företagsledare, men jag gillar att jobba med människor och att driva utveckling och förändring. Det är verkligen det jag brinner för.

Anna har lång erfarenhet från bostadsbranschen som hon idag använder i sin konsultroll där hon bland annat hjälper fastighetsutvecklare att ta fram beslutsunderlag för nya projekt och aktörer inom större stadsutvecklingsprojekt med att skapa samsyn kring utvecklingen. Som konsult som arbetar med det som kommer att byggas i framtiden, vad tycker du om det som har byggts under senare år?
– Det är så lätt att i efterhand titta i backspegeln och säga att vissa saker inte blev bra. Jag tycker man ska ha respekt för i vilken kontext det byggdes, hur efterfrågan på marknaden var och hur diskussionerna gick. Vad som då var i fokus. Antal bostäder blev exempelvis överordnat mycket annat på vissa marknader. Men nu har det skett en förändring tycker jag. Tidigare har vi pratat stadsutveckling, nu under senare tid ligger fokus mer på samhällsutveckling. Det innebär en mer holistisk syn mot tidigare. Samtidigt tror jag på att utveckling sker i flera olika steg. Jag tror inte vi hade kommit dit vi är idag om vi inte hade gjort den här resan först.

Vad kan vi lära oss av resan som varit och förbättra?
– Om man ser på nyproduktion, oavsett om det är bostads- eller hyresrätt, har det som byggts under de senaste åren generellt sett haft en bra nivå. Det som man i vissa fall har lagt mindre fokus på är livet mellan husen och det sociala. Att skapa attraktiva kvarter med hänsyn tagen till det mänskliga perspektivet och hur man genom god planering kan skapa förutsättningar för trygghet och hållbarhet, tycker jag. Dessutom har barnperspektivet ofta tappats bort. Men, det är något som jag hoppas kommer få en större påverkan nu när det utvecklas nya områden framöver.

Tror du att vi kommer att kunna skapa hållbara städer och stadsdelar utan fler politiska initiativ?
– Både och. Att skapa en attraktiv stadsdel finns oftast redan som formuleringar hos alla inblandade i nya stadsdelsprojekt, men oftast finns inga dedikerade pengar eller resurser att göra det. De som lyckas gör det för att det finns ett fantastiskt engagemang, att det finns eldsjälar som är starkt drivande och får med sig fler att göra det där extra som verkligen behövs. Det här är en utmaning framöver. Vi har förstått vikten av samordning och samarbete och alla de positiva effekterna det kan ge. Men det finns fortfarande stora utmaningar i många projekt kring vad olika aktörer eller medarbetare ska bidra med. Politiker, tjänstemän och bostadsutvecklare måste kroka arm för att driva utvecklingen framåt.

Vi pratar om barnperspektivet, men hur tänker man kring ungdomar när det kommer till stadsutveckling?
– Det första är att vi idag har större insikt kring frågeställningarna och lyfter upp dem som viktiga perspektiv i utvecklingen. Frågan kring integration är en av vår tids största utmaningar. Barn och unga är såklart viktiga, men det är en större samhällsfråga på flera plan. Det samhällsutvecklare kan göra är att prata och ha en dialog med människor, lyssna på deras önskemål och därefter ha en vilja att tillsammans verkställa lösningar. Det är svåra utmaningar, men det finns även många goda exempel på projekt där man har lyckats inkludera ungdomar i såväl planeringen av området som sedermera i den dagliga driften. Där det har visat sig vara mycket positivt för såväl enskilda individer som för hela områden. Många bostadsutvecklare jobbar redan för fullt med att ta ett socialt ansvar och förstår värdet av detta. Nu upplever jag också att det är mer förekommande att kommunerna oftare ställer krav på fastighetsutvecklare kring detta. Här finns exempel på allt ifrån att skapa arbetstillfällen och praktikplatser till att erbjuda mentorskap och läxhjälp.

Vad ser du för andra trender när det kommer till bostäder och stadsutveckling?
– En stark trend just nu är viljan att skapa levande, varierande och hållbara boendemiljöer. Vi pratar idag mycket mer om miljöerna utanför bostäderna än själva bostaden. Om mötesplatserna som bör finnas där vi ska bo. Det kommer i framtiden att finnas mindre plats för bilar och istället mer plats för människor. Vi vill lyfta det lokala, sport, fritidsaktiviteter, kultur och musik, men även de spontana mötena. Skapa möjligheter för oplanerade händelser. En annan viktig trend är digitaliseringen och ny teknik, där utvecklingen går väldigt fort. Detta kommer självfallet förändra vår vardag, vår logistik, men våra grundläggande behov kommer sannolikt att bestå. Tror att vi ibland överdriver vilka behov som vi kommer att ha i framtiden. Vi kommer att vilja ha möten, dricka kaffe, umgås, ha ett hem och en arbetsplats, då, nu och i framtiden.

Det har pratats mycket om den smarta staden nu i några år. Kan du ge några exempel på vad det kan vara?
– När man planerar stadskärnor och nya stadsdelar pratar man mycket mer idag om vägen till målet, inte bara om slutmålet som man gjorde tidigare. Åt vilket håll man ska gå och hur man ska möta marknadens svängningar, och samhällets utveckling på olika områden. Man arbetar med ett flexibelt förhållningssätt där man förhåller sig till olika scenarier som kan hända under utvecklingens gång. Särskilt för större utvecklingsområden. Det diskuteras mycket om mobilitet och hur vi ska förflytta oss i framtiden. Just nu utvecklas olika mobilitetstjänster som syftar till att ersätta värdet av att ha en egen bil. Exempel är tjänster där boende i en fastighet via mobilen enkelt får tillgång kollektivtrafik, lånecyklar, bilpool, taxi, samåkning eller hyrbil som löser behovet utan att ha egen bil. Andra exempel är väl bättre och smartare leveranser eller så enkla saker som att ha tydlig information vid busshållplatsen hur man enkelt kan gå från en hållplats till en annan istället för att åka.

Har du ytterligare exempel?
– En annan central fråga är bilen och parkering på orter där vi inte har samma utbyggnad av kollektivtrafik som i storstadsregionerna. Hur ska vi planera för det i framtiden? Det pratas om det billösa samhället, men kan det omfatta alla? Undersökningar visar att yngre är mer positiva till ett billöst samhälle än barnfamiljer och äldre. Vi vet att det i framtiden kommer att ske förändringar, vi kommer sannolikt att gå över till elbilar samtidigt som färre har bil. Vad gör vi då med de ytor som används för parkering? Hur kan vi planera redan idag för att konvertera dessa ytor i framtiden på ett smart sätt? Det är en stor fråga och utmaning idag inom stadsutveckling, men samtidigt innebär det nya möjligheter.