Den 23-26 maj 2019 står vallokalerna öppna för valet till Europaparlamentet, alltså den EU-instans som du som EU- och svensk medborgare kan påverka sammansättningen av och vilken politik som ska föras i EU de nästkommande fem åren. En fråga på mångas läppar är därför “Vad gör EU?” och eftersom det är en viktig fråga, tittar vi här närmare på fyra punkter som EU förändrat, och särskilt förbättrat, som påverkar dig som investerare och verksam i fastighetsbranschen. Så rösta i EU-valet i maj.

2018 blev ett spektakulärt valår i svensk politik och det tog lång tid innan regeringsbildningen var färdig. Även 2019 är ett valår, men det återstår att se om det blir lika dramatiskt.

Den 23-26 maj är vallokalerna öppna för valet till Europaparlamentet, som är den folkvalda EU-institutionen som tillsammans med Europeiska rådet utgör EU:s två lagstiftande institutioner. Röstandet är EU-medborgarnas möjlighet att påverka EU:s, och därmed i stor utsträckning även Sveriges politik inom många områden den nästkommande fem åren.

På sistone har det stora samtalsämnet rörande EU däremot varit Brexit och Storbritanniens utträde ur unionen. Faktum är att det däremot varit ett stort skyltfönster och god marknadsföring för EU och nyttan med att stanna i samarbetet, eller snarare - vad man går miste om ifall man står utanför.

Fri rörlighet för bland annat kapital och invånare är en hörnsten i EU-samarbetet. Dessutom har EU bidragit med stora förbättringar för investeraren och för bostadsmarknaden. Låt oss kort titta på fyra av de viktigaste förändringarna, men som i alla lägen inte är de mest kända. Dessa är MiFID II, direktivet om byggnaders energikrav och energieffektivitet, PSD2 samt direktivet om bostadslåneavtal.

MiFID II

Det kanske tydligaste exemplet på EU:s arbete för att förbättra för konsumenter återfinns på aktiemarknaden och sparande. På området finns flera direktiv och förordningar som reglerar bland annat insiderhandel, informationsblad för fondhandel och insättningsgaranti på bank- och sparkonton.

Ett av direktiven som fått störst påverkan för investerare är MiFID II (Markets in Financial Instruments Directive II) som trädde i kraft 3 januari 2018. Vissa har säkert märkt att detta regelverk orsakat att amerikanska ETF:er inte längre kan nås via svenska mäklare och det beror på att ETF-leverantörerna inte lämnar tillräcklig information enligt europeiskt regelverk - många av dessa ETF:er är heller inte ämnade för konsumenter.

Just konsumentskyddet är vad som har kraftigt stärkts med MiFID II. Detta regelverk förbjuder nämligen finansiella rådgivare att ge råd på kommission, det vill säga få betalt för att rekommendera produkter till dig utan att förtälja att han eller hon får betalt av produktleverantören (till exempel av fondbolaget). Syftet var att eliminera potentiella intressekonflikter för rådgivaren.

Det andra viktiga syftet med regleringen var att öka transparensen på den finansiella marknaden för konsumenter genom att göra investeraren medveten om alla kostnader förknippade med investeringen och att synliggöra alla dolda avgifter. Detta har varit till stor fördel för privatspararna och en del av EU:s fria rörlighet som du som aktiv investerare märker av hemifrån.

Direktiv om byggnaders energikrav och energieffektivitet

Vi fortsätter med ett direktiv som ligger närmare fastighetsbranschen, närmare bestämt det uppdaterade direktivet om byggnaders energiprestanda och energieffektivitet som trädde i kraft i juli 2018. Byggbranschen är den sektor som förbrukar mest energi Europa (omkring 40 procent av all konsumtion) och därför är detta direktiv det första steget av åtta i ett paket av regleringar som ska främja förnybar energi för alla européer.

Energieffektivisering av byggnader har en direkt påverkan på utsläppen av koldioxid. Därför vill EU främja smart teknologi i nya byggnader, men också främja renoveringar i befintligt bestånd.

För projektägare och byggherrar, innebär direktivet att alla nya byggnader ska vara nästan noll-utsläppsbyggnader från och med 31 december 2020. Dessutom ska energiförbrukningscertifikat finnas för alla sålda och uthyrda lägenheter. Engagemanget går ut på att påverka energieffektiviseringen för exempelvis uppvärmning, ventilation och belysning, men också att främja platsbaserad energiproduktion i form av exempelvis solceller och vindkraft.

Andra betaltjänstdirektivet - PSD2

Ett mycket omtalat direktiv på fintech-sektorn och i bankbranschen var andra betaltjänstdirektivet (Payment Services Directive 2 (“PSD2”)). Nyttan för konsumenter och för investeraren med detta direktiv har främst synliggjorts på två sätt.

För det första, har PSD2 tvingat banker att öppna upp sin kunddata för andra aktörer (givetvis fortfarande med banksekretessen i åtanke). Det innebär att om du som kund vill det, ska fintech-bolag vars produkter du använder, kunna hämta information som rör ditt bankkonto och din ekonomi. Exempel på sådana tjänster är exempelvis Tink och andra appar som hjälper privatpersoner att få koll på sin privatekonomi.

För det andra, införlivades genom PSD2 en mindre känd förbättring för privatpersoner, nämligen reglering av kostnaderna vid utlandsbetalningar. Tidigare, har det inte varit ovanligt att utlandsbetalningar (både inkommande och utgående) har varit förknippade med en avgift på 50 kronor. Dessutom har mottagaren/sändaren av betalningen kunnat förmå dig att stå för alla kostnader för betalningen.

Det som är nytt genom PSD2 vad gäller utlandsbetalningar är att avgiften bli avsevärt lägre för alla valutor inom EU-området (inte bara för euro), men också att alla avgifter för betalningar över gränser ska delas mellan mottagaren och sändaren. Detta ökar betydligt dina rättigheter som privatperson och stärker ditt konsumentskydd när du sänder pengar till andra EU-länder.

Direktiv om bostadslåneavtal

Varje enskild marknad för bolån och krediter inom EU är väldigt fragmenterad och det är ofta svårt för aktörer att agera över gränserna. På sikt, kan det komma mer enhetlig reglering som gäller i hela EU, men tills vidare nöjer man sig med att ta fram kärnreglering som stärker konsumentens rättigheter vid finansieringen av ett av livets största köp. Detta har främst införlivats genom direktivet om bostadslåneavtal. En viss standardisering har redan uppnåtts, vilket dels ökar konsumentskyddet och dels ökar dina möjligheter att kunna bosätta dig i ett annat EU-land.

Sammanfattningsvis, innebär denna reglering ett stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Reglerna ser inte likadana ut i alla medlemsstater eftersom varje land ges möjlighet att anpassa direktivet till att passa den egna lagstiftningen och marknaden. Den främsta bedriften är att låntagaren ska presenteras med lättbegriplig och överskådlig information om lånevillkoren för att kunna fatta goda beslut och inte överraskas negativt vid ett senare tillfälle. Sådan informationen inbegriper bland annat amorteringsfrekvens, ränta, andra avgifter samt villkor för förtida återbetalning. Denna informationspresentation gäller i samtliga medlemsländer.

EU:s engagemang sträcker sig över en rad områden och sektorer, och i många fall är det svårt för var och en att hålla reda på alla de regleringar och stöd som EU arbetar med som direkt påverkar och förbättrar för privatpersoner och konsumenter. Ibland ser man något initiativ få spridning i media, såsom en kommande utfasning av den årliga sommartidsomställningen, men mycket av initiativen och arbetet får inte lika stor spridning.

Fram till den 26 maj 2019, då vallokalerna stänger, har du möjlighet att söka mer information om EU och hur de verkar för öppnare gränser för investeringar och för konsumentskydd på finansmarknaden. Men främst av allt, då har du möjlighet att påverka hur EU ska arbeta vidare med att förbättra din tillvaro som medborgare.

xfye