Australien, Storbritannien, Finland, Italien, USA, Belgien, Österrike, Portugal, Nya Zeeland, Kanada, Tyskland, Brasilien och Sydkorea. Dessa länder har något gemensamt, nämligen att vart och ett har tagit fram särskild rättslig reglering av crowdfunding. Listan är däremot inte uttömmande och därutöver finns det även länder som efter utredningar har kommit fram till att crowdfunding redan regleras av tidigare lagstiftning (till exempel Danmark). Och snart kanske Sverige kan sälla sig till denna skara med en särskild crowdfunding-lag?

Crowdfunding började på allvar hamna på folks läppar under början på 2010-talet. Sedan dess har även lagstiftaren i många länder kliat sig i huvudet över om detta sätt för företag att resa kapital verkligen följer de strikta regelverk som finns på finansmarknaden. Eller omfattades crowdfunding överhuvudtaget av den befintliga lagstiftningen?

Problemet brukar främst ha sitt ursprung i om projektägaren fritt får annonsera om spridning av värdepapper bland allmänheten. Det är vanligt att länder har varit tvungna att implementera ett crowdfunding-undantag för reglerna. I Sverige är samma fråga aktuell i dagsläget.

Dessutom förekommer ofta frågan om plattformarna behöver tillstånd från varje lands motsvarighet till Finansinspektionen och vem som ansvarar för eventuell tillsyn över plattformarna. I EU-länder måste plattformar ha tillstånd i många fall men det beror på vilken verksamhet som bedrivs, exempelvis om plattformen tillhandahåller klientmedelskonton som investerarna sätter in sina pengar på. Detta beror på att EU har stiftat ett omfattande regelverk för finansmarknaden. Men det finns även nationell lagstiftning värd att nämna som explicit rör crowdfunding.

USA

År 2012 antogs en lag känd som JOBS Act som skulle möjliggöra equity crowdfunding för allmänheten och inte bara professionella investerare. Däremot skulle det dröja fram till våren 2016 innan lagen helt hade trätt i kraft och det var just i det sista skedet som crowdfunding gjordes lagligt.

De viktigaste ändringarna är att regelverket numera tillåter företag att ha sammanlagt 2 000 aktieägare, varav 500 icke-professionella, innan företaget måste registreras hos SEC (U.S. Securities and Exchange Commission). Dessutom får företag annonsera om spridningen av aktieägande till allmänheten.

Det amerikanska regelverket begränsar däremot hur mycket en icke-professionell investerare får investera under en 12-månadersperiod. För investerare med lägre inkomster får man investera de lägre beloppet av $2 000 eller 5 procent av årsinkomsten, medan en investerare med en årsinkomst eller en förmögenhet på mer än $100 000 får investera upp till $10 000 eller 10 procent av årsinkomsten.

Storbritannien

Den brittiska crowdfunding-marknaden är betydande med fler än 100 aktiva plattformar och med en transaktionsvolym som är större än resterande Europas sammanlagt. Landet har även varit tidiga med att underlätta och uppmuntra crowdfunding genom lagstiftning.

I likhet med USA, förelåg tidigare ett förbud mot att annonsera om att sprida aktier i privata bolag till en större krets privatpersoner. Även i Storbritannien har undantag medgivits för att göra crowdfunding möjligt. Detta undantag är dock begränsat till att värdepappren endast får spridas till professionella investerare eller icke-professionella investerare som bedyrar att de inte investerar mer än 10 procent av sin förmögenhet i aktier som inte kan handlas på en börs. En sådan inskränkning finns inte för lånebaserad crowdfunding.

Den brittiska lagstiftningen kräver dessutom att alla plattformar har tillstånd från tillsynsmyndigheten för att bedriva sin verksamhet, vare sig det rör sig om lånebaserad eller investeringsbaserad crowdfunding.

Finland

I vårt östra grannland trädde lagen om gräsrotsfinansiering i kraft i augusti 2016, i syfte att tillse ett fullgott investerarskydd för denna nya investeringsform. I lagen ställs krav på att en plattform ska registreras och den finska Finansinspektionen genomför en lämplighetskontroll av plattformen.

Finsk lag begränsar inte hur mycket en investerare får investera, utan ser till att ett investerarskydd finns genom att ställa krav på förmedlaren (plattformen) och bolaget som söker finansiering att handla på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att korrekt information ska lämnas i samband med erbjudandet och att plattformen ska inträda i en branschorganisation och följa sådana policys om god sed rörande gräsrotsfinansiering som organisationen offentliggör.

Sverige?

Sverige har i dagsläget ingen lagstiftning som är särskild utformad med crowdfunding i åtanke. Däremot pågår en utredning som är tillsatt av regeringen och som från början var tänkt skulle redovisas 29 december 2017, men vars sluttid sedermera har förlängts till 16 mars 2018.

Syftet med utredningen är att kartlägga den svenska marknaden för crowdfunding, för att därefter analysera hur väl det befintliga regelverket lämpar sig för att reglera marknaden. Eventuellt kommer den tillsatta kommittén även att föreslå ny lagstiftning, alternativt justering av befintliga lagregler, om det anses behövas.

I Sverige föreligger nämligen samma hinder som i Storbritannien och i USA, nämligen att det inte är tillåtet att sprida värdepapper (både aktier och skuldebrev) till allmänheten (fler än 200 personer). Tessin är i dagsläget den plattform i Sverige som bäst lever upp till dessa regler genom den utformning av investeringsförfarandet som tillämpas. Gallringen av potentiella investerare sker i flera steg och i slutändan tillåts högst 200 personer att delta i finansieringen av ett projekt.

Vi ser med tillförsikt fram emot slutredovisningen av utredningen och är hoppfulla för ett gott resultat för den svenska crowdfunding-marknaden. Naturligtvis kommer vi att skriva ett inlägg om utredningen här på bloggen när tiden är inne i mars.