Helsingfors växer så det knakar, vilket vi redan omtalat i ett särskilt blogginlägg om vad som är på gång i den finska huvudstaden i samband med Tessins kommande lansering i Finland. Särskilt en av stadsdelarna, nämligen Busholmen (fi: Jätkäsaari), utmärker sig som ett tillväxtområde.

Busholmen har fram till 2008 enbart varit ett tungt trafikerat hamnområde. Spår- och lastbilstrafiken som transporterade gods från hamnen användes till bristningsgränsen för stadens infrastruktur, varför hamnaktiviteten beslutades flyttas till ett mer lämpligt område. Kvar fanns en tom yta på över 1 kvadratkilometer och som är belägen strax väster om stadskärnan. Därför började området konverteras till ett bostadsområde med byggstart 2009 efter att den kontaminerade marken sanerats.

Omkring 21 000 invånare förväntas bo på Busholmen när stadsdelsutvecklingen är färdigställd om några år. I dagsläget, har ungefär 9 000 personer flytta in i sina hem på halvön.

Framtidens boende på Busholmen?

Att utveckla ett stort område till bostäder på såpass kort tid, ger en unik möjlighet att testa nya lösningar och nya typer av boende. Tack vare det skede som byggandet på Busholmen befinner sig i och den stora skala som nybyggnationen sker i, har Helsingfors getts en unik möjlighet att experimentera med socialt boende. När ett stort område utvecklas till bostäder på kort tid, kan man ta ett helhetsgrepp för att testa nya koncept. Dessutom underlättar det att Helsingfors stad äger marken som bebyggs och kan därför utöva mer inflytande över byggandet, vilket kan jämföras med i Stockholm där den mesta marken sålts till privata aktörer.

På Busholmen, utformas därför bostadshusen och kvarteren till att fokusera på socialt umgänge bland de boende samt att få till en blandning av i området med människor med olika bakgrunder och inkomster. Det kan liknas vid projektet kooperativa hyresrätter i Olofström som finansierades via Tessin, fast på större skala.

Så ser det ut på Busholmen

I området främjas gång-, cykel- och kommunaltrafik, medan bilar parkeras i underjordiska garage som nås direkt från husen. Dessutom ges mycket utrymme för gemensamma ytor där invånarna kan umgås och träffa grannar. Sådana ytor utgörs av gemensamma vardagsrum och gym i husen, grönskande takterrasser samt öppna bastuanläggningar i kvarteren. Digitalisering möjliggör att man dessutom kan dela på gemensamma ytor mellan husen, på så vis att inte alla hus får egna gym, utan att dessa delas med grannhuset.

I planerandet av stadsdelen, har det varit viktigt för staden att det finns en social blandning på Busholmen. Tanken är att barn från föräldrar med många olika inkomstnivåer ska umgås både i skolan och på fritiden. Detta görs genom att en viss procentuell andel av alla lägenheter som byggs är öronmärkta för att vara antingen hyresrätter med reglerade hyra eller ägarlägenheter som lottas ut av staden för att säljas till självkostnadspris. Resterande lägenheter säljs på den öppna marknaden. Dessutom finns hus ämnade för specifika målgrupper, såsom studenter, men mer ovanligt exempel är ett hus där 25 av de 70 av lägenheterna ska bebos av människor som arbetar i musikbranschen eller som är pensionerade musiker.

Experiment leder till innovation

Helsingfors möjlighet att experimentera med nya former och koncept för boende, kan leda till innovativa lösningar och nya definitioner av att bo. Boexperiment i större skala är lättare att genomföra när stora bostadsområden planeras, varför stadsutvecklingen av Busholmen är mycket lämpligt för detta ändamål.

Lärdomarna som man kommer att dra från detta stora experiment, kan sedan komma att appliceras på utveckling även på mindre skala, till exempel när man bara bygger nytt i redan befintliga stadsdelar och bostadsområden. På så vis kan man bidra till mer umgänge utanför husets väggar och att bygga broar över socioekonomiska gränser. Mycket kan göras genom att bygga innovativt, och om det är något vi uppskattar på Tessin, så är det innovation i fastighetsbranschen.