De höga husen i Stockholm är i dagsläget fåtaliga och inget av de kan väl knappast kallas för skyskrapor. Och de som finns följer den så kallade “Stockholmsåsen” som sträcker sig i en spikrak linje från Folksamhuset vid Skanstull i söder, via Söder torn på Medborgarplatsen, fortsätter över Hötorgsskraporna i city och slutar till sist med Wenner-Gren Center i slutet av Sveavägen i norr. Men varför ser huvudstadens skyline så annorlunda och låg ut i jämförelse med andra större städers?

Stockholm är en gammal stad, även i europeiska mått mätt och det har en rik historia sedan den anlades på 1200-talet. Sedan dess har kristendomen med sina många kyrkor, stormaktstiden med ståtliga slott och byggnader, industrialismen med ikoniska stationshus och industrilokaler som gasklockorna, utbildningsväsendet med gymnasie- och högskolebyggnader samt förvaltningsorgans säten som rådhuset och stadshuset präglat stadens skyline och sträcker sig över takåsarna.

Men vad hindrar egentligen stadsutvecklingen från att träda in i en era av skyskrapor och ett ännu mer pulserande innerstadsliv? Det finns många som vill se att stadsutvecklingen tar en ny väg men vägen mot en stadsbild med höga hus som tornar upp sig mot himlen är krokig och det är många instanser som måste passeras innan ett högt hus kan bli verklighet.

Totalförsvarets riksintresse

En väldigt viktig instans som i många fall helt på egen hand kan avgöra om en hög byggnad alls ska uppföras är Försvarsmakten. Grundregeln är att om en byggnad planeras bli minst 45 meter högt i en tätort eller 20 meter utanför tätbebyggt område, måste försvaret rådfrågas innan ett projekt blir av. Oftast vid eventuella avslag är skälen offentliga men det kan också hända att försvaret säger nej utan vidare förklaring med hänvisning till sekretess. Exempel på riksintressen kan vara att byggnaden stör signalspaning eller annan verksamhet hos totalförsvaret, såsom radar, sensorer, kommunikationsanläggningar, hamnområden och så vidare. Dessutom kan höga byggnader inom 20 km radie från Arlanda störa väderradarn som finns där.

Stockholms skönhetsråd

Den vanligaste orsaken till att byggnadsprojekt nekas är på grund av Stockholms skönhetsråd (Rådet till skydd för Stockholms skönhet). Detta råd inrättades år 1919 med uppgift att bevara konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla stadsbilder”, vilket också stadgas i rådets reglemente som mer eller mindre sett likadant ut sedan dess fastställande 1928.

Skönhetsrådet har inte något emot höga byggnader per se men anser att höga byggnader som avviker från den övriga bebyggelsen måste vara av så hög kvalitet och tillföra stadslivet och dess invånare något extra för att väga upp för det tydliga avtrycket som huset medför på stadsbilden. Varför Stockholms stadskärna inte är fylld med skyskrapor (vilket inte skulle innebära att nya byggnader skulle avvika från omgivande byggnader), är också att de kyrktorn som nu reser sig över staden är såpass viktiga och ikoniska i dess silhuett att högre byggnader inte gärna tillåts.

Bällstaradarn och Luftfartsverket

I Bromma, strax utanför Stockholm, finns en flygradar placerad och den används för att övervaka flygtrafiken i området. Eftersom denna radar behöver "fri sikt", skulle höga byggnader i Stockholms kommun, Solna och Sundbyberg kunna störa övervakningen. Därför är det vanligt att Luftfartsverket sätter sig emot att höga byggnader byggs i området.

På sistone har det emellertid pågått en utredning om att utöka kapaciteten på den flygradar som är belägen i Uppsala, vilket skulle innebära att höga byggnader och skyskrapor i Stockholm inte nödvändigtvis skulle vara ett störningsmoment eller en säkerhetsrisk avseende övervakningen av flygtrafiken. Om denna kapacitetsökning genomförs, skulle det kunna innebära fler än 10 000 nya bostäder i centrala Stockholm de närmsta åren.

NIMBY, ovilja och överklagande grannar

Även om det inte nödvändigtvis är det största hindret för höga byggen, kan grannar till blivande höga byggnader sätta sig emot planerna och överklaga byggloven. NIMBY, eller “Not In My Back Yard”, är en benämning på detta fenomen när människor är generellt positiva till till exempel höga hus, så länge de inte stör den egna utsikten eller påverkar en själv.

Så även om det finns ett starkt behov av förtätning i staden och en vilja att bygga högt, finns det några hinder på vägen innan ett sådant byggprojekt kan genomföras. Först och främst måste huvudstadsbornas attityd till en innerstad med skyskraport och höga byggnader förändras för att en ändring ska till; men visst är Stockholms skyline unik och vacker även som den är?