Hållbara investeringar är allt mer eftertraktat bland investerare och i synnerhet bland den yngre generationen. Hur vet man däremot att en investering är hållbar? För detta finns de så kallade ESG-kriterierna, vilket är en akronym för “Environmental, Social and Governance”. Vi har tittat närmare på vad det innebär.

I takt med att allt fler tidningsartiklar och diskussioner kring matbordet handlar ett överhängande klimathot och social rättvisa, börjar dessa resonemang också sippra över till kapitalets universum.

Milton Friedman, nobelpristagare i ekonomi, proklamerade 1970 att ett företags enda syfte och polstjärna är att skapa vinst åt sina aktieägare. Alla andra värden, såsom miljö eller social trygghet, utanför företaget hade ingen egentlig koppling till företaget och dess aktieägare, så sådana frågor skulle då också skötas av andra aktörer än företaget.

Under senare delen av 2010-talet, och troligtvis framöver i början på 2020-talet, verkar det råda ett uppvaknande och en attitydförändring bland företagen och deras aktieägare. Vi kan vara mitt inne i ett paradigmskifte där syftet med att jämte andra ägare bilda och driva verksamhet i aktiebolagsform inte längre är att bara skapa vinst åt aktieägarna. I allt större utsträckning ska också andra intressen tas hänsyn till, vilket är en ståndpunkt som nått bredare acceptans i samhället.

Numera, ska större bolag inte enbart skapa vinst åt ägarna, utan sättet som bolaget skapar vinsten ska dessutom vara hållbart. I synnerhet är det den yngre generationen investerare som driver på utvecklingen och röstar med fötterna när man placerar sitt kapital. Sannolikt kommer vikten av hållbara investeringar att öka allt eftersom denna unga generation (millennials och Generation Z) avancerar i arbetskraften och kan bygga större kapital.

ESG-kriterier är ett mått på hållbarhet

Hur bedömer man egentligen att ett bolag är hållbart? För att kunna göra en sådan bedömning, behövs en mätsticka - någon form av kriterier för att bedöma huruvida en verksamhet är hållbar. Det har behövts finnas några grundläggande karaktärsdrag som avgör att ett företag är hållbart.

Detta har gett upphov till de så kallade ESG-kriterierna. ESG är en akronym för “Environmental, Social, and Governance”-kriterier, översatt till miljö- sociala och bolagsstyrningskriterier. I korthet, handlar hållbara investeringar om att se till hur bolaget agerar med hänsyn till miljövänlighet, social hållbarhet och bolagsstyrning.

För att bedöma om miljökriterier uppfylls, kan detta inkludera bolagets utsläpp, hanteringen av avfall och återvinning av naturresurser. Kriterier kan också användas för att uppskatta miljörisker med bolagets verksamhet och hur bolaget arbetar med sådana risker. Exempel på detta kan vara om verksamheten medför kontaminering av land, såsom vid bensinstationer.

Med kriteriet social hållbarhet, ser man till bolagets samarbeten och samhällsfrågor. Har bolaget leverantörer som erbjuder de anställda sjysta villkor, tar man säkerhet på arbetsplatsen på allvar, eller är bolaget på annat sätt delaktigt i lokalsamhället vid produktionsanläggningarna? Det senare kan röra sig om att man är med i lokala projekt som att gräva brunnar i fattigare områden eller på annat sätt avvara en del av vinsten till välgörande aktiviteter.

För att ett bolag ska kunna uppfylla kriteriet för bolagsstyrning, måste det sköta verksamheten på ett hedersamt sätt. Här ser man till att redovisningen sköts korrekt, att intressekonflikter i styrelsen undviks, och givetvis att olagliga handlingar såsom mutor och korruption inte är något som bolaget befattar sig med.

Svårt att avgöra om ett bolag faktiskt uppfyller ESG-kriterierna.

Det är däremot inte en exakt vetenskap eller specifikt definierat vilka faktiska handlingar i praktiken som kopplas till något av dessa ESG-kriterier, eller vilka som helt eller delvis faller utanför. Dessutom är kriterierna tämligen vaga, så att mycket kan inrymmas och tolkas in i dessa.

Det har länge saknats en allmänt vedertagen uppfattning om exakt hur man mäter ESG, alltså vad som avgör om ett bolag är hållbart eller inte och om ett bolag kan vara bara delvis hållbart. I december 2019, enades däremot EU:s medlemsländer om gemensamma principer (“EU Taxonomy”) för att det ska bli lättare för investerare och bolag att bedöma huruvida verksamheten uppfyller ESG-kriterier eller inte.

Eftersom allt fler investerare kräver att bolagen ska handla etiskt, så innebär det också att mindre hållbara bolag har riskerat att se sina möjligheter till finansiering begränsad om de inte anses uppfylla ESG-kriterierna. Därför har så kallad “greenwashing” varit ett vanligt förekommande problem, vilket innebär att bolag har genomfört och pekat på vissa gröna åtgärder av mindre storlek, i syfte att visa för investerare att man fortsatt är ett ESG-klassat företag. Det har i dessa fall inte haft någon betydelse att majoriteten av verksamheten fortsatt är icke-hållbar.

Som exempel på detta, räknas Volkswagen som ett av bolagen med högst ESG-betyg, trots att bolagets majoritet av intäkterna kommer från tillverkning av fossildrivna bilar. Dessutom har oljebolag som BP och Shell också haft en ESG-stämpel. Detta riskerar att urholka syftet med att ha en grön benämning av hållbara bolag och detta är anledningen till att EU vidtagit åtgärder för att stävja sådant fusk.

Hur investerar man hållbart?

Så hur ska du tänka för att investera hållbart? Du kan börja angripa denna fråga genom att ta en närmare titt på de aktier och fonder som du investerar i. De flesta bolag inkluderar numera ett avsnitt i sin finansiella rapportering om miljövänliga och hållbara initiativ. Fonder och ETF:er redovisar också i förvaltningsstrategin hur man tar hänsyn till hållbarhet när man placerar fondförmögenheten.

Se dock till att göra din bakläxa när du ska placera hållbart och inte övertolka de gröna engagemang som bolaget redovisar. Annars riskerar du att gå i greenwashing-fällan när en investering bara ser mer hållbar ut än vad den egentligen är. Det är sunt att ha en viss skepsis och ställa egna krav på investering ur ett hållbart perspektiv.

Den sammanlagda fondförmögenheten i fonder och ETF:er med ESG-strategi växer kraftigt och kommer sannolikt fortsätta växa i samma takt även framöver. En sådan trend innebär att aktier i bolag som är gröna på riktigt kommer att se större inflöden från investerare, medan icke-hållbara bolag tvärtom kommer att se utflöden. Sådana trender kan ha viss inverkan på aktiekurserna i gröna bolag och fortsätta driva dem uppåt när det finns en grundläggande efterfrågan på aktier i dessa aktiebolag.