Butiksdöden nalkas. Åtminstone om man ska tro på massmedia (och kanske H&M:s finansiella rapporter). Men kommer dessa lokaler att stå utan värde när e-handeln har tagit plats i våra liv? Nog finns det andra sätt att utnyttja dessa, även om det skulle hända att fysiska butiker skulle bli något av det förgångna.

Amazon, Alibaba och Zalando. Det är bara ett fåtal av bolagen som omnämns som orsaken till en stor epidemi som snart förväntas drabba fysiska butiker. Den dramatiska termen “butiksdöden” florerar i både massmedia och affärstidningar. Det anges också som det största sänket till H&M:s aktiekurs, eftersom de inte förväntas kunna transformera från fysiska butiker till nätbutiker i takt med konsumenternas förändrade beteendemönster.

E-handeln har, tack vare förbättrad elektronisk och logistisk infrastruktur, ökat i popularitet och blivit ett smidigt alternativ till fysiska butiker. Det är enkelt att beställa på nätet och transportkostnaderna är inte orimliga. Detta förändrade beteende kan få verkningar för hur nyttjandegraden av butikslokaler kan komma att stå sig i framtiden. Dessutom kan billigare transporter i form av elbilar, vilket kan driva på utvecklingen. Dessutom utvecklas budtjänster för leverans ända hem till dörren och på en väldigt kort tid (inom en timme) - något som drönare kan lösa?

Tomma butikslokaler att vänta?

Fysiska butiker lär knappast försvinna helt. Om man till exempel umgås på stan, är det en populär och roande aktivitet att titta i butiker och handla, så butiker kommer att finnas kvar. Ett förändring kommer däremot vara att testa en vara i butik för att sedan beställa hem samma vara online. Kanske kommer många nuvarande butikslokaler istället göras om till showrooms där kunder kan se och testa varor medan all försäljning sker till dörren via nätet.

Förändringen i behovet av butikslokaler kommer att frigöra en hel del yta för fastighetsägare. Butiksgolven riskerar inte enbart att behövas i mindre utsträckning, utan även ytor för butikslager kommer i sådana fall också att bli överflödiga.

Logistikfastigheter

Logistikfastigheter är så klart inte ett nytt påfund på något vis, utan utgör redan en viktig kugge i processen att tillse att butikernas lager fylls på med varor. Dessa fastigheter utgörs bland annat av varulager, distributionscenter och terminalbyggnader. I Mellansverige och särskilt i trakterna kring Jönköping, Norrköping och Örebro, återfinns många stora företags centrallager, varifrån varor fraktas till lokallager runtom i landet. Runt dessa städer finns utrymme att bygga sådana fastigheter och marken är också relativt billig.

Däremot förväntas behovet av små lokala logistikfastigheter öka, i synnerhet distributionslager, i samband med en expanderande e-handelssektor. Sådana små lokala lager blir ett måste om försäljare ska kunna garantera hemleverans inom en timme från det att kunden klickar på köp-knappen på en hemsida. Detta vad Amazon nu genomför på många håll i USA i form av Amazon Prime Now. Kanske kan många butikslokaler konverteras till sådana mikrodistributionslager utspridda i centrala lägen för att möjliggöra snabb leverans?

Kontentan av detta är att dagens butikslokaler inte har tjänat ut sin roll, utan lokalerna kommer även fortsättningsvis komma till nytta, fastän med andra ändamål. Istället för fysisk handel, kan de komma att förvandlas till showrooms där kunder kan se, känna på och testa varor innan de lägger en beställning via nätet. Dessutom kan många av dessa lokaler göras om till väldigt lokala distributionslager som kan garantera kunderna leveranser på mycket kort tid från att köpet görs online. Även de traditionella stora logistikfastigheterna kommer att finnas kvar för att varor ska kunna mellanlagras och sedan distribueras till de lokala distributionslagren.