Tessins investerarskola #11: Varför svenska fastigheter?

Fastighetsvärdena och antalet fastighetstransaktioner har på senare år gått starkt framåt över hela Europa men minskade under första halvåret 2016. Transaktionsvolymen minskade med cirka 30 % under första halvåret 2016 jämfört med motsvarande period 2015. Under samma period ökade däremot den svenska transaktionsvolymen med 29 %, vilket är den näst snabbaste ökningen i Europa efter den finska marknaden.

52 % av transaktionsvolymen härstammar från Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Sverige står, trots sin storlek, för hela 8 % av den totala transaktionsvolymen och är därmed den fjärde största marknaden i Europa.

Som jämförelse så står Frankrike för 9 %, Tyskland för 20 % och Storbritannien för 28 %. Anmärkningsvärt är att den svenska transaktionsvolymen är större än den totala transaktionsvolymen i hela Central- och Östeuropa, inklusive Ryssland (KPMG Property Lending Barometer 2016).

Varför är då transaktionsvolymen så stor i just Sverige?

En avgörande faktor är att Sverige som land anses som stabilt och förutsebart, även efter Brexit, med goda statsfinanser och överlag ett välfungerande politiskt klimat.

Vidare finns det en latent bostadsbrist i många städer, vilket är attraktivt från ett investerarperspektiv i kombinationen med att likviditeten i fastighetsmarknaden är hög. Även hyresregleringen är en faktor som kan anses drivande – då denna reglering ger en förutsebarhet i intäkterna samtidigt som en framtida avreglering skulle ge ökade intäkter och därmed högre fastighetsvärden.

Att den svenska marknaden är såpass attraktiv leder även till att det blir svårare för institutionella investerare att få tillgång till de objekt som läggs ut till försäljning, eftersom konkurrensen om dessa ökat.

I PwC:s rapport Fastighetstempen 2016 framgår att 86 % av branschföreträdarna tror på ökade hyresintäkter för branschen för det kommande året och 54 % tror att priserna kommer att fortsätta stiga.


Du har väl inte missat övriga delar i Tessins investerarskola?

Liknande artiklar

Du kanske även gillar: