Syftet med all investering är avkastning, och avkastning följer med tagen risk. Men man behöver inte alltid ta hög risk för att uppnå god avkastning. Det är desto viktigare med god riskjusterad avkastning, men hur mäter man det? Vi tittar närmare på sharpekvot och treynorkvot som mått på riskjusterad avkastning, Vi räknar också fram att en portfölj med säkerställda fastighetskrediter har en sharpekvot på omkring 3,74 och treynorkvot på 50,5, och står sig väl mot Stockholmsbörsen mätt med dessa mått.

Det grundläggande syftet med alla investeringar är avkastning. Därför söker investeraren alltid efter nya investeringsobjekt som ska ge så bra avkastning som möjligt. Men en hög förväntad avkastning är aldrig garanterad, utan högre avkastning är oftast förknippad med högre risk. När man investerar, är det alltså viktigt att ha koll på den risk man är exponerad mot och om man får betalt för den extra risk som man utsätter sig för.

Alla investeringar medför alltid risk, men alla investeringar har inte samma risk. Vissa investeringar är förknippade med högre risk än andra, och för att kompensera den ökade risken, förväntar sig investeraren också högre avkastning. Det är skillnad på att investera i statsobligationer från länder med AAA-kreditrating som Sverige, Norge, Finland, Danmark eller Tyskland, jämfört med småbolag som hoppas på stark framtida tillväxt för sin produkt.

Det är inte alltid som en riskfylld investering faller väl ut. Den omständigheten som låg till grund för att investeringen klassades som en “högriskinvestering” kan realiseras. Detta innebär att en stor del, om inte allt, av det investerade kapitalet kan gå förlorat.

Högriskinvesteringar garanterar därför inte hög avkastning. Men med diversifierade investeringar med hög risk, kan ändå god totalavkastning uppnås när man jämför med index. Men även då, kan man som investerare ha fått uppleva hög volatilitet på vägen. Volatilitet är ett mått på risk som innebär att värdet på investeringen svänger kraftigt över tid.

Vad är riskjusterad avkastning?

En investerares våta dröm är att uppnå så hög avkastning som möjligt men samtidigt utsätta sig för så låg risk som möjligt. Översatt på finansspråk, betyder det att man som investerare uppnår god riskjusterad avkastning. Detta är ett mått på hur väl investeringen och portföljen avkastar i förhållande till den risk man tagit.

Ofta förknippas portföljer och fonder med låg risk också med låg avkastning. Detta är tydligast när man jämför exempelvis en blandfond med aktieinvesteringar under en bull market. Då kan en riskjusterad portfölj gå miste om en del av uppgången eftersom portföljen har en del hedging mot nedgång. Men i en bear market, kommer en riskjusterad portfölj sannolikt avkasta bättre än en portfölj som är 100 procent allokerad i aktier.

Över långa tidsperioder som innehåller både bull och bear markets, kan dock skillnaden mellan en aktieportfölj och en riskjusterad portfölj bli betydligt mindre. Genomsnittliga årsavkastningen på börsen över tid, är nämligen omkring 7-9 procent, även om börsen kan gå både upp och ned kraftigt från ett år till annat.

Därför kan en riskjusterad portfölj som kontinuerligt avkastar 6-8 procent men till förhållandevis låg risk, vara mer attraktivt än en aktieportfölj som kan gå upp 20 procent ett år för att sedan falla 20 procent nästa år och som i slutändan får ungefär samma genomsnittliga årsavkastning.

Men hur mäter man riskjusterad avkastning? För detta finns främst två mått, nämligen Sharpekvot och Treynorkvot. Så här räknar man fram dem.

Sharpekvot

Sharpekvoten är det vanligaste sättet att mäta en portföljs riskjusterade avkastning. Man mäter då portföljens avkastning utöver den riskfria räntan i relation till den risk man har tagit. Risken mäts som standardavvikelse.

Formeln för sharpekvoten är därför (Avkastning - riskfri ränta) / (Standardavvikelse)

Om vi tittar på Stockholmsbörsen, låg avkastningen för de tre senaste åren fram till och med 2019 på 16,78 procent. Detta är då den första komponenten vi kan använda i formeln för att räkna fram Stockholmsbörsens sharpekvot.

Som riskfri ränta, brukar man använda långa statsobligationer. Exempelvis ligger räntan på svenska statsobligationer med 10-årig löptid och pendlar omkring 0,05 och 0,9 procent de sista tre åren. Ett ungefärligt genomsnitt, skulle i sådana fall motsvara cirka 0,5 procent.

Nämnaren i formeln är standardavvikelsen, alltså volatiliteten, och den har, för breda indexet MSCI Sweden, de sista tre åren legat på 15,41 procent.

Vi sätter då in dessa siffror i formeln här nedan och kommer fram till att sharpekvoten för Stockholmsbörsen fram till slutet av 2019 var omkring 1,05.

16,78 % - 0,5 % / 15,41 % = 1,05

Vad är en bra sharpekvot? Ju högre desto bättre brukar man säga. Men om kvoten är under 1, innebär det att man har fått lägre avkastning jämfört med den risk man har tagit, vilket måste anses vara ett underbetyg. Att investera på Stockholmsbörsen 2019 har därför varit helt okej, även om man inte har fått någon nämnvärd överavkastning. Man har nätt och jämnt fått betalt för den risk man tagit med en liten marginal.

Treynorkvot

Ett annat liknande sätt att mäta riskjusterad avkastning är treynorkvoten, även om detta är något mer ovanligt. Liksom för sharpekvoten, räknar man med avkastningen minskad med riskfria räntan. Däremot är nämnaren inte längre standardavvikelsen, utan istället jämför man med investeringens eller portföljens betavärde, det vill säga dess korrelation med marknaden. Den grundläggande skillnaden mellan dessa två kvoter är således att sharpekvoten mäter en portföljs individuella risk, medan treynorkvoten mäter portföljens risk jämfört med marknaden.

Korrelation med marknaden anges i en portföljs betavärde. Exempelvis innebär ett betavärde på 1 att en investering följer marknaden mycket väl, medan ett värde på 0,5 innebär att volatiliteten för investeringen är lägre än den för breda marknaden.

Formeln för treynorkvoten är således (Avkastning - riskfri ränta) / (Portföljens Beta)

Att ta fram treynorkvoten för Stockholmsbörsen är lite speciellt, eftersom man då jämför indexets avkastning mot sig själv. Det beror på att Stockholmsbörsen samtidigt är marknaden som man jämför med, vilket innebär att beta är 1. Därför blir treynorkvoten bara skillnaden mellan avkastningen och riskfria räntan, alltså 16,28. Detta får vi fram genom formeln nedan:

16,78 % - 0,5 % / 1 = 16,28

Liksom för sharpekvoten, är högre treynorkvot bättre. Men istället för att mäta en investerings individuella som görs med sharpekvoten när avkastningen jämförs med volatilitet, mäter treynorkvoten avkastningen i jämförelse med ett marknadsindex. Det blir således mer ett mått på hur väl diversifierad en portfölj är när man jämför två portföljer med varandra. Därför är sharpekvoten mer populär och ett mer utbrett mått för att mäta riskjusterad avkastning, eftersom man då kommer ifrån marknadens volatilitet i beräkningen.

Vilken riskjusterad avkastning har lån med fastighetspant?

Även om vi här ovan har tittat på aktiemarknadens riskjusterade avkastning, är det så klart möjligt att också mäta detta på andra tillgångsslag. Man kan därför mäta detta också på exempelvis låneportföljer. Låt oss därför, som ett exempel, se hur den genomsnittliga portföljen med säkerställda fastighetskrediter som marknadsförts via Tessin, har presterat sett till riskjusterad avkastning.

Hur fungerar standardavvikelsen när man beräknar riskjusterad avkastning för en portfölj bestående av lån? Lån varierar inte så mycket i värde, utan räntan som adderas varje dag, tickar stadigt uppåt. Ett portfölj med lån helt utan kreditförluster har därför en standardavvikelse på 0. Detta betyder att avkastningen under alla mätpunkter under mätperioder för beräkningen av standardavvikelsen är densamma, alltså att ingen enskild mätpunkt avviker från genomsnittet.

Exempelvis skulle avkastningen under varje månad under ett år i sådana fall vara densamma. Om man däremot tar hänsyn till kreditförluster, kommer standardavvikelsen att öka något, då portföljens avkastning kommer att påverkas. För lånen som marknadsförts via Tessin var kreditförlusterna 2,70 procent fram till mars 2019. Detta är vår standardavvikelse.

För att räkna ut sharpekvoten för säkerställda fastighetskrediter på Tessin, kan vi titta på historisk risk och avkastning för de lån som har rests med hjälp av plattformen. Exempelvis var genomsnittliga avkastningen efter kreditförluster 10,60 procent och kreditförlusterna 2,70 procent, vilket är siffror fram till mars 2019. Vi räknar här, liksom tidigare i detta inlägg, fortfarande med en riskfri ränta på 0,5 procent. Låt oss sätta in dessa siffror i formeln för att räkna ut sharpekvoten för lån med fastighetspant som marknadsförts via Tessin till och med 2018.

10,60 % - 0,5 % / 2,70 % = 3,74

Den riskjusterade avkastningen, baserat på sharpekvoten, för samtliga Tessin-lån är alltså 3,74. Kommer du ihåg vad motsvarande siffra var för Stockholmsbörsen? Den var 1,05 de sista tre åren. Som bekant var en högre siffra bättre. Det innebär att den genomsnittliga riskjusterade avkastningen för Tessins medlemmar har varit bättre än på Stockholmsbörsen..

Och hur skulle det se ut med Tessin-lånens treynorkvot? Här är det svårt att finna exakt data för lånens betavärde i jämförelse med Stockholmsbörsen. Vi kan dock med säkerhet anta att korrelationen är låg och definitivt lägre än 1, eftersom lånens värden inte fluktuerar på samma sätt som aktier och inte följer marknadens rörelser. Vi får därför göra antaganden för att bestämma betavärdet.

En portfölj med ett betavärde på 0 betyder att det inte finns någon korrelation alls mellan portföljen och marknaden. Låt oss däremot anta, för att försöka vara mer rättvisa, att portföljen ändå kan ha viss korrelation med marknaden, om än låg sådan. Detta kan antas eftersom allmänna börsklimatet och konjunkturen kan påverka hur fastighetsbolagen som lånat pengar presterar. Så något konservativt, kan vi försiktigt anta att beta för en säkerställd låneportfölj är omkring 0,2. Detta värde innebär att värdet på portföljen inte påverkas nämnvärt av vad som händer på börsen, men vi utesluter samtidigt inte att det kan finnas viss korrelation.

I sådana fall är treynorkvoten för en portfölj av säkerställda fastighetskrediter hos Tessin omkring 50,5. Formeln för detta ser ut som följer:

10,60 % - 0,5 % / 0,2 = 50,5

Så också genom att räkna på treynorkvoten, är den riskjusterade avkastningen på Tessin bättre än den på börsen. För Stockholmsbörsen var treynorkvoten som bekant 16,28, och, som du minns, betyder ju högre siffra desto bättre riskjusterad avkastning.

Investeringar i lån, särskilt lån säkerställda med fastighetspant, är därför ett bra tillgångsslag för den som söker god riskjusterad avkastning. Räntan ligger på omkring 6-13 procent per år och kreditförlusterna är förhållandevis låga.

Visst, du kommer inte att få se uppgångar enskilda år på omkring 25 procent, men du får sannolikt inte heller se nedgångar på 25 procent heller, utan räntan tickar på över hela året. Du kan därför minska risken i din sammanlagda portfölj men fortfarande uppnå god förväntad avkastning genom att diversifiera med säkerställda fastighetskrediter. Men kom ihåg att sharpekvoten och treynorkvoten är bakåtblickande mått som mäter historisk riskjusterad avkastning, medan framtida avkastning kan skilja sig.