Fastighetsprofilen Sofia Ljungdahl: "Alla initiativ ska vara lönsamma"

Lyssna på avsnitt 57 av Fastighetsprofilerna via spelaren eller där poddar finns, exempelvis på Itunes och Spotify. Alternativt läs en kortare version av intervjun nedan.

Bostadsbyggaren som ska lyfta OBOS

Många Fastighetsprofiler har hoppat friskt mellan branschens olika hörn. Sofia Ljungdahl älskar bostäder, och har jobbat med bostadsutveckling under hela karriären. Nu driver hon norska Obos satsning i Sveriges storstäder.

"Jag är uppvuxen på Tjörn, på västkusten, och har hamnat i Stockholm", säger Sofia Ljungdahl.

I någon mån började karriären redan där, på ön utanför Stenungsund. Sofia var intresserad av inredning och hus redan som barn, lekte med dockhus och ritade.

"Jag ritade hus med blommor, gardiner, och ibland var det nog planlösningar också."

Den första kontakten med branschen fick hon under en praktik på ett lokalt arkitektkontor. Den erfarenheten fick henne att snabbt glömma drömmen om ett jobb som arkitekt. I stället var det en sykonsulent som fick henne att hoppa på Chalmers väg- och vattenutbildning.
"Det var jätteroligt, jag trivdes väldigt bra."

Därefter hamnade hon i plantskola på JM:s tranieeprogram, vilket ledde till att hon blev kvar i bolaget i sexton år, på en rad olika positioner. Resan gick sedan via Peab och Rikshem, till Besqab och nu, slutligen, till norska Obos. Ett bolag som inte så värst många svenskar känner till.

"Ju mer jag läste på, desto mer intresserad blev jag. Det är ett kooperativt ägande, det är medlemsägt, men vi ger aldrig avkall på affärsmässigheten. Man har byggt upp ett stort eget kapital genom att alltid investera nästan hela vinsten för att skapa nya bostäder för medlemmarna."

Obos historia började på 1920-talet. Då startades också svenska Myresjöhus, som Obos skulle förvärva nästan hundra år senare. I den bemärkelsen har Obos även en svensk historik. Sofia Ljungdahls uppdrag är nu att etablera Obos i de svenska storstäderna, med ett konkret mål att påbörja 1 000 bostäder under de närmsta åren. Receptet är tydligt.

"Vi vill ha beprövade och robusta material, det ska vara fina och bra bostäder som människor trivs i, och det ska vara hus som gör något med platsen. Det ska tillföra något till platsen, och vara något som de som bor där kan vara stolta över."

Bolaget har lagt vantarna på den omskrivna ”gasklockan”, där Oscar Properties länge hade tänkt bygga. De ska bygga på Årstafältet i södra Stockholm, och på den konstgjorda landplätten Kolkajen, som växer fram i Stockholms utkant. I övriga storstäder har man inte kommit lika långt.

En käpphäst för Obos och för Sofia Ljungdahl är trösklarna på bostadsmarknaden, vilka bolaget nu hoppas kunna sänka.

"Vi har räknat ut att en sjuksköterska i Sverige, som har en medelinkomst på 37 500, som har sparat ihop 300 000 i eget kapital, i dag kan efterfråga 5 procent av bostäderna som säljs i Stockholm. Vi kallar det för sjuksköterskeindex", säger hon.

Motsvarande siffra i Göteborg är 16 procent, och ännu lite högre i Malmö.

"Det är ju inte bra, då är det en hög tröskel för vanliga människor att ta sig in på det ägda boendet."

För att lösa den knuten lanserar Obos nya ”bostadsköpsmodeller”, där kunderna kommer att kunna köpa bostäderna ihop med Obos.

"Om man tar en lägenhet som kostar 4 miljoner, då kan ju inte sjuksköterskan efterfråga den. Men med Obos ”deleie” så köper hon halva lägenheten, och så köper Obos den andra halvan. Och den halvan som Obos äger hyr medlemmen av oss."

Det är en modell som har testats i Norge sedan 2018, och som enligt Sofia Ljundahl har varit framgångsrik.

Sofia rekryterades till Obos för ungefär ett år sedan, och började på det nya jobbet mitt i pandemin. Många av kollegorna har hon aldrig träffat på riktigt, och nu sitter hon och funderar på hur Covid 19 kommer påverka kundernas preferenser och framtidens bostäder. Öppen planlösning har länge varit efterfrågat, men det kanske blir ändring på det nu.

"Jag tror att man kommer vara mån om att ha arbetsplatser hemma till alla familjemedlemmar, och på samma sätt som på kontoret att man har olika arbetsplatser. Du kanske har konferensrum i köket, och en skjutdörrsgarderob med skrivbord i garderoben. En flexibel användning av hemmet och kontoret. Sådana lösningar tror jag på."

Liknande artiklar

Du kanske även gillar: