Som analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet har Joakim Lusensky stor nytta av sitt tidigare arbete som PR-konsult. Han förstår de politiska spelet och det är viktigt med tanke på att Mäklarsamfundet idag vill vara en drivande samhällsaktör inom bostads- och fastighetsbranschen.

– Mäklarbranschen var en ny erfarenhet för mig när jag började för knappt två år sedan, men det är bransch som lockade då bostadsmarknad och bostadspolitik är väldigt intressant. Bostadsfrågan skär genom alla politikområden, ekonomi, bygg, och infrastruktur. Det gör det väldigt komplext, vilket lockade lite extra.

Joakim har alltid har haft ett starkt samhällsintresse. Något som han har haft med sig sedan barnsben, sedan uppväxten i lugna Onsala på västkusten. Ett engagemang han tagit med sig till sin nya roll.
– Det är viktigt att Mäklarsamfundet är en samhällsaktör. Vi ska inte bara driva frågor om blanketter och annat branschinternt. Vi måste se de stora perspektiven och vilken roll som mäklarbranschen faktiskt kan spela i samhällsutvecklingen. Vi företräder våra medlemmars intressen först och främst, men våra medlemmars intressen är i många avseenden samma som allmänintresset. Branschen mår bäst när bostadskonsumenterna har långsiktiga förutsättningar att fatta kloka och bra beslut om sin bostadssituation, när vi får ökad rörlighet och en väl fungerande bostadsmarknad. Precis som bostadskonsumenterna, företagen och hela samhällsekonomin.

Finns det någon fråga som du tycker är extra viktig?
– Ökad rörlighet. Är det något i de breda perspektiven som verkligen borde lyftas är det just den frågan. För 10 år sedan ville ingen politiker prata om detta, nu pratar merparten av våra politiker om vikten av rörlighet. Men det är fortfarande mycket en läpparnas bekännelse, jag får en känsla av att många har rätt grunda kunskaper om frågan. Men det är bara att titta på statistiken. Vi har en slags ackumulerad flyttskuld i Sverige som börjar ticka upp mot miljonen uteblivna flyttar. Antal affärer i det ägda beståndet har i genomsnitt under de senaste två decennierna legat på runt 150 000 per år. Samtidigt har vi haft en markant befolkningsutveckling. Det är något här som inte stämmer. Vi kan som samhällsaktör peka på problemen, men det är faktiskt i hög grad politikens ansvar att komma med lösningarna.

När jag pratar med profiler inom bostads- och fastighetsbranschen om deras egenskaper handlar det ofta om envishet, att man brinner för samhället, att man är bra på att fokusera och att driva projekt. Men sällan i mina samtal kommer ordet snäll upp.
– Att vara snäll, det är en bra egenskap som jag tror att man kommer långt på. Inte minst i en värld och en bransch som är ganska liten. Börjar man vara slug eller beräknande kommer det förr eller senare att slå tillbaka på dig själv, tror jag. Sen är jag också bra på att fokusera när jag tar mig an en uppgift. Jag har nog lite av ett grävlingssyndrom, har svårt att släppa taget.

Sedan några år tillbaka bor Joakim i en bostadsrätt på Kungsholmen i Stockholm, han var förstås väl insatt i vad det innebar för ansvar när han köpte den. Men så är inte alltid fallet. Det kommer gång på gång undersökningar som visar att många av de som köper bostadsrätt inte har förstått det ansvar man tar på sig för bostadsrättsföreningens skulder i samband med köp. Borde inte fastighetsutvecklare och mäklare vara bättre på att förklara det här för konsumenterna?
– Jo, övergripande finns det rätt mycket att göra när det kommer till konsumentinformation på bostadsmarknaden. I synnerhet för nyproduktion, där borde vi i branschen nog gjort mer tidigare. Fast nu händer det faktiskt en del och vi försöker dra vårt strå till stacken. För drygt tre år sedan startade Mäklarsamfundet en samarbetsplattform som kallas för ”Rundabordssamtal om nyproduktion”. Där samlar vi bland annat banker, bostadsutvecklare, bostadsjurister och mäklare för att diskutera och kooperativt jobba med frågan om ökad konsumentinformation när det kommer till nyproduktion. Det som kommer upp i de samtalen är både frågan om förhandsavtalen och diskussioner om vilka nyckeltal man borde redovisa och på vilket sätt, för att förbättra för konsumenterna.

Vi kommer in på den utredning som beställdes av regeringen ”Om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden’” och som presenterades under 2017.”
– Vi var en av de mer drivande aktörerna i den utredningen och ställde oss bakom merparten av förslagen. Men tyvärr hamnade utredningen i malpåse. Då måste branschen själv agera vilket vi ser nu, som exempelvis med ”Trygg bostadsrättsförening” där ett flertal bostads- och fastighetsaktörer har gått samman för ökat konsumentskydd för bostadsrättsköparna.

Stärkt konsumentskydd känns som en viktig del för att få folk att känna ökad trygghet inför att köpa sitt ägda boende. Men det behövs väl också ett bredare urval av bostäder, i olika prisklasser för att fler ska kunna köpa. Har fastighetsutvecklarna byggt rätt bostäder under de senaste åren?
– Ja och nej, bostadsutvecklarna har byggt efter det som man har uppfattat har varit efterfrågan under många år. Men den efterfrågan slutade delvis exi-stera när bankerna ströp finansieringen 2017. Då när bankerna i väldigt mycket större utsträckning än innan började kräva att man säljer först och köper sen. Det bidrog till en ordentlig skjuts på utbudssidan. I kombination med det kom det samtidigt upp väldigt mycket nyproduktion på marknaden. Sammantaget fick vi ett ökat utbud och en minskad efterfrågan. Fast inte en faktisk minskad efterfrågan, men i termer av köpkraft eftersom många inte längre kunde få finansiering för den bostad de ville köpa. Min bild är att fastighets-utvecklarna i hög grad har byggt det som har efterfrågats men man har kanske inte byggt blandat som vi ser nu att det behövs. Det har inte funnits några marknadsmässiga förutsättningar för att de behoven på bostadsmarknaden ska tillgodoses. Det beror till stor del på att vi exempelvis inte har några lösningar för att underlätta för nyanlända och unga vuxna som behöver ta klivet in på den ägda marknaden. Det saknas helt enkelt en aktiv, social bostadspolitik från staten.

Skulle ni vilja se det?
– Ja, självfallet. Vår analys är att våra politiker totalt har abdikerat från sitt ansvar inom bostadsmarknaden och lämnat över det ansvaret till myndigheterna. Jag är egentligen rätt trött på att kritisera myndigheter, för de gör sitt jobb bra utifrån de förutsättningar och mandat som de har fått. Som exempelvis finansinspektionen som har som uppdrag att minska riskerna i det finansiella systemet. De tycker att hushållens skuldsättning är en stor risk, därför agerar de för att minska skuldsättning. Att det sedan får både socioekonomiska och inlåsningsrelaterade konsekvenser, det ligger inte inom ramen för deras uppdrag att bry sig om. Det ansvaret ligger hos våra politiker.

Tror du att vi kommer att se ett större ansvar från våra politiker framöver, att vi om 10 år har en sundare bostadsmarknad än idag?
– Jag hoppas det, men är skeptisk. Jag tillhör dem som tror att det måste bli värre innan det börjar bli bättre. Men jag tror och hoppas med ett tioårsperspektiv att man har börjat nysta i en del av problemområdena. Men frågar du mig om utveckling av bostadspolitik i stort och de stora sociala utmaningar som finns där, då tror jag inte att det kommer bli bättre inom de närmaste åren tyvärr.

Du kan läsa fler intressanta intervjuer med spännande personer på sidan Fastighetsprofilerna.