Lyssna på 34:e avsnittet av Fastighetsprofilerna via spelaren eller där poddar finns, exempelvis på Itunes och Spotify. Alternativt läs en kortare version av intervjun nedan.

Jonas Björkman såg framför sig en karriär i Latinamerika, men åkte hem och startade en crowdfundingtjänst för fastigheter. Drygt fem år senare har Tessin försett svenska och finska byggprojekt med över 2 miljarder i finansiering.

Jonas är uppvuxen i Knivsta norr om Stockholm, i en familj där ingen var nämnvärt intresserad av företagande. Själv hamnade han på Linköpings universitet där han läste ekonomi med inriktning spanska. Det var ett intresse som väckts under gymnasiet.

"På gymnasiet dök det upp några från Uruguay, och så kunde man göra ett utbyte i två månader över sommaren. Jag visste inte var det låg någonstans."

Vistelsen i Sydamerika väckte mersmak, och Jonas åkte tillbaka under universitet och stannade i två år. Han pluggade, men började också engagera sig i en rad brokiga entreprenöriella projekt: han mäklade lägenheter, och hade under en tid en idé om att lära Buenos Aires-borna göra rötgas av matrester.

Han kom tillbaka till Sverige, läste klart, och flyttade till Stockholm och tog jobb som managementkonsult. Bland uppdragen ingick att hjälpa fonder ta in pengar, vilket Jonas snart insåg handlade mycket om paketering och försäljning. På den vägen kom han i kontakt med fastighetssektorn, där kapital var en evig bristvara, och där mycket möda lades på att finansiera nya byggprojekt.

"Man uppfinner hjulet på nytt. Du går till en advokat, skriver avtal, du har investmentbanker och rådgivare inblandade, men det är ganska enkla grejer som man kan standardisera."

En annan utmaning låg i att nå ut till investerarna, vilket var både tidskrävande och besvärligt. Jonas hade lärt känna advokaten Erik Nordin, och de började fundera på om inte hela den här processen kunde förpackas i en onlinetjänst. För att lösa den tekniska delen tog Jonas kontakt med universitetskompisen Niels Bosma, som nyligen hade hoppat av Offerta, där han var delgrundare och CTO.

"Han var ute efter något nytt, och jag övertygade honom att det här skulle han hoppa på. Då drog vi igång det här 2014."

Idén med Tessin var i alla fall enkel på pappret: samla investerare på en sida, byggherrar på en annan, och erbjud en smidig process där deras intressen kunde mötas. Det var dock ett klassiskt fall av ”hönan och ägget”. Vilken investerare skulle bry sig om Tessin, om det inte fanns några byggprojekt att investera i? Och vilka byggherrar skulle bry sig om det inte fanns investerare? I slutändan kom de fram till att nyckeln låg i att samla ihop en stor bas potentiella investerare. Så de byggde en ”minimum viable product”, lyckades hitta ett litet byggprojekt i Stockholm, och körde igång.

"Vi körde annonser, Google-annonser, Facebook-annonser, PR. Den första artikeln där man skrev om oss i Dagens Industri gav väl 700 nya investerare på några timmar. Och börjar du få så många så kan du börja köra med lite större projekt, lära känna investerarna och testa nya saker."

Byggherrarna, å andra sidan, var de tvungna att hitta på ett mer traditionellt vis.

"I början gick vi på kontakter, men ganska snabbt fick vi gå ut och dänga väska. Vi började kallringa och göra allt sådant som du måste göra. Det tog ganska lång tid att få ett varumärke i branschen."

I takt med att fler investerare och byggare hittade till Tessin, förvandlades bolaget från en crowdfundingtjänst till något annat. De slutade förmedla preferensaktier, för att i stället fokusera på säkerställda lån. Samtidigt fanns det gränser för hur mycket pengar som privatpersoner kunde eller ville investera i fastigheter. Och för att kunna stilla byggsektorns växande kapitalhunger kopplade de upp en rad svenska och utländska institutioner, som löpande började investera i byggprojekt via Tessin. Med det började de betrakta bolaget som en plattform, där volymerna skulle skruvas upp genom att koppla upp fler olika kapitalkällor. De började montera ihop färdiga projektportföljer, som skulle göra det enklare för användare att sprida risken över fler byggprojekt, med en lägre kapitalinsats. Och under 2019 lanserades en Fastighetsräntefond, som vanliga sparare kan köpa och lägga i sin ISK. Pengarna investeras i sin tur i byggprojekt via plattformen.

"Mitt mål är att öppna upp hela Europa och potentiellt världen på investerarsidan. Vi ska bara bygga gränssnitten in mot plattformen"

Nu, sex år efter starten, siktar Tessin på en börsnotering.

"Vi satte den planen för två år sedan. I och med att vi jobbar med många internationella aktörer så kommer det vara en styrka att vara på börsen. Det blir mer transparent, och ”due diligencen” på oss behöver inte bli lika stor när du har tillgång till informationen. Sen är det en finansieringsfråga. Vi har en aggressiv tillväxtplan, och då är det en fördel att vara på börsen, eftersom det blir betydligt enklare att ta in kapital."