Fastighetsprofilen Hampus Brodén: "Det var en större uppgift än jag hade trott."

Fastighetsprofilen Hampus Brodén: "Det var en större uppgift än jag hade trott."

Lyssna på avsnitt 63 av Fastighetsprofilerna via spelaren eller där poddar finns, exempelvis på Itunes och Spotify. Alternativt läs en kortare version av intervjun nedan.

På hemligt uppdrag i bolånemarknaden

Hampus Brodén från Örgryte är analytikern som utmanade bankerna på deras egen hemmaplan: bolånemarknaden.

Han är uppvuxen med sin mamma och tre “plastbröder” utanför Göteborg, och valde ekonomisk inriktning på gymnasiet för att det var där man kunde få bäst betyg med lägst ansträngning.

"Min mor var maskör, och hon jobbade för SvT och svensk filmindustri, så jag har vuxit upp i mammas sminkloge och haft olika kulturarbetare runt omkring mig, säger Hampus Brodén."

Tessin

Tessin är Nordens största investeringsplattform för fastigheter med över 45 000 registrerade medlemmar. Företaget tar avstamp i att det finns många potentiella lukrativa fastighetsprojekt som inte genomförs eftersom det saknas finansiering. Samtidigt finns det gott om kapital som investerare vill placera till rimliga avkastningsnivåer. Sedan starten har Tessin rest mer än 1,5 i kapital fördelat på över 110 projekt.

Skapa ett konto här

Efter gymnasiet och avslutad värnplikt bar det av till Lund, där han läste ekonomi med tysk inriktning – ett tillägg han sällan fått användning för i arbetet. Våren 2000 kom han ut i arbetslivet, och fick jobb på HQ Technology – den numer insomnade bankens avdelning för it-analys. Under de följande åren sades folk upp på löpande band i takt med att marknaden krympte, men Hampus lyckades bita sig fast.

"Om jag inte minst fel var vi 20 juniorer som kom in när jag började, och jag undrar om någon annan var kvar när jag lämnade. Det var väl låga löneanspråk och hårt arbete som gjorde att man var värd att behålla, säger han."

På ett bananskal utsågs han med tiden till HQ:s bankanalytiker, fortsatte till Deutsche Bank, och blev med tiden en av marknadens bästa i nischen. Sedan sögs han in i SEB:s inre maskineri, där han arbetade med att bygga om bankens interna affärer efter finanskrisen.

"Det var för att jag ville förstå hur det var att ha ett sådant jobb som jag bytte. Sedan visade det sig i efterhand att jag trodde att jag kunde mycket mer än det visade sig att jag kunde när jag kom in. Tittar man på en sån här verksamhet från insidan ser man inte nyanserna, men är man på insidan ser man hela den osminkade kartan. Det var en större uppgift än jag hade trott."

På den vägen blev han också intimt bekant med en bankverksamhets finansiering och produktion, och fick däribland en djupare förståelse för den svenska bolånemarknaden: en bjässe värd 3600 miljarder kronor och med intäkter med flera dussin miljarder kronor varje år. Hampus levde också i tron att bankernas ställning på bolånemarknaden gjorde den ointaglig för nya aktörer, tills vännen Vilhelm Moberg, tidigare partner på fondförvaltaren Brummer, en dag stack in huvudet med en idé.

"Han hade insett att i Holland så produceras det bolån på ett helt annat sätt, i stor utsträckning."

Medan svenska banker ger ut säkerställda obligationer och lånar in pengar från allmänhet och företag, för att sedan låna ut pengar till bolåntagare, hade holländarna kommit på att bostadslånen kan stoppas ned i fonder.

"Ungefär som man kan lägga aktier i en fond. Sedan säljer de fondandelarna till pensionsbolag, som rent ekonomiskt blir ägare av bolånen. Och som bolånefond sitter man som administratör i mitten och ser till att kreditkvaliteten är god och att administrationen sköts. Och så tar man förstås en fee för att man utför arbetet."

Idén avhandlades sedan under åtskilliga tillfällen, tills både Hampus och Vilhelm kände sig förpliktigade att undersöka om samma modell skulle fungera även i Sverige. Och när de förstod att det saknades hinder, startade de Stabelo under stort hemlighetsmakeri.

"Jag tror jag sa att vi skulle dra igång en konsumentprodukt, men att vi inte var tydligare än så. Vi gick nästan runt med lösnäsa av det enkla skälet att när vi hade insett att det inte fanns några strukturella skäl till att bolånefonder saknades i Sverige, och vi var otroligt angelägna om att bli först. Så vi var väldigt hemliga under en lång tid, medan vi försökte fundera ut hur det skulle fungera i praktiken."

Sex år efter att idén första gången dryftades har Hampus och Vilhelms hemliga bolåneutmanare kommit på banan, och lånar ut omkring en miljard kronor i månaden till svenska bolånetagare, vilket innebär att Stabelo idag har omkring 1 procent av marknaden.

"Vi klagar inte, men man kan konstatera att det finns väldigt mycket outnyttjad potential kvar."


Vill du också ta dig in på fastighetsmarknaden? Registrera dig på Tessin.com och bli uppdaterad med nya investeringsmöjligheter och branschnyheter varje vecka.


Du kanske även gillar: