Fastighetsprofilen: Elin Andersdotter Fabre: "Vi är inte astronauter, varför tittar vi på städer från ovan?"

Lyssna på 25:e avsnittet av Fastighetsprofilerna via spelaren eller där poddar finns, exempelvis på Itunes och Spotify. Alternativt läs en kortare version av intervjun nedan.

Förtroende för långsiktig förvaltning

Som ansvarig för tankesmedjan Global Utmanings program för hållbara städer tvingas Elin
Andersdotter Fabre stångas med föråldrade bilder kring hur städer ska byggas. I grunden
finns en vilja att städerna ska vara till för alla, inte bara för de som bestämmer.

Namnet “Elin Andersdotter Fabre” har i princip blivit synonymt med feministisk stadsplanering de
senaste åren. Genom initiativ som Urban Girls Movement har hon satt fokus på att våra städer
primärt är byggda av och för medelålders bilburna män – en grupp vars behov inte bara är i
minoritet, utan också är ohållbara för våra samhällen. Genom att vända på perspektiven, och
istället fråga unga kvinnor från utsatta områden vad de skulle vilja ha, tror hon att vi kan komma
närmre en stad som är beboelig för alla. Men det är inte bara det faktum att bilen stått i fokus när
vi planerat våra städer som Elin Andersdotter Fabre vänder sig mot. Hon menar att det finns ett
generellt feltänk när man bygger en stad: perspektivet.

“Ta en stad som Brasilia. Den är utformad som en örn, och riktigt så extrema är vi inte i Sverige,
men det tänket finns där. Vem tittar på en stad från ovan? Vi är inte astronauter. Vi är besatta av
uppifrånplaner. Staden i ögonhöjd är mycket mer relevant”, säger hon.

Hon är bekymrad över den höjd- och täthetshysteri som hon upplever finns i Sverige, där man ska
lösa städernas problem genom att bygga på höjden. Istället lyfter hon fram Paris, Europas tätaste
stad, som ett gott exempel. Där dominerar sex- och sjuvåningshus runt en stor mängd torg och
mindre parker.
“Det är så man skapar täthet. Vi verkar fortfarande tro att täthet skapas genom att bygga på
höjden, och att stora grönområden skulle vara hållbart, men det är många som hävdar motsatsen,
att det är många små grönområden är det viktiga, åtminstone för den sociala sammanhållningen”,
säger hon.

De stora grönområdena menar hon skapar avstånd mellan människor och affärstillfällen, och att
människorna på “fel” sida om ytterstädernas grönområdena sällan får komma till tals i frågan.
Samtidigt tror hon inte att det är någon revolutionerande förändring som krävs, snarare
komplettering.
“Vill man hålla nere kostnaderna så att människor utan stora resurser ska ha råd att bo i våra
städer måste vi komplettera stadsdelar. Kan vi bygga ihop satellitstäderna med innerstaden? Låt
dagens stadsutveckling läka gårdagens sår”, säger hon.

Vi har tidigare intervjuat Elin om hållbara städer i vår blogg. Fler intervjuer med spännande fastighetsprofiler hittar du här.

Liknande artiklar

Du kanske även gillar: