Crowdfunding har etablerats som en viktig finansieringskälla, men reglerna i olika länder spretar. Därför har Europaparlamentet och Europeiska rådet nu kommit överens på politiskt plan om ett gemensamt och harmoniserat regelverk som ska gälla som lag i alla EU-länder. Syftet är att stärka skyddet för investerarna och förbättra förutsättningarna för europeiska företag att söka finansiering.

Crowdfunding har på senare år vuxit till en etablerad finansieringskälla som verklig konkurrent till mer traditionella metoder. Genom digitala lösningar, blir det möjligt för små och medelstora entreprenörsledda företag att finansiera sina verksamheter från en mängd privata investerare istället för bara en bank eller en riskkapitalist. Crowdfunding har blivit en allt viktigare del av det finansiella ekosystemet. Detta erkänns nu också på EU-nivå.

EU har den 19 december 2019 nått en politisk överenskommelse om nya harmoniserade regler som rör crowdfunding och som kommer att gälla i alla EU:s medlemsstater. Europaparlamentet och Europeiska rådet har nämligen identifierat att den nuvarande situationen är ohållbar för crowdfundingplattformar och branschen och deras utveckling.

Crowdfunding regleras nämligen just nu enskilt av varje medlemsstat för sig, vilket gör det oerhört svårt för plattformar och tjänsteleverantörer att jobba gränsöverskridande. Detta ställer till det för många av de svenska och europeiska företag som söker finansiering. Istället för att nå ut till 400 miljoner potentiella finansiärer som kan stötta ett företag och en innovativ idé, begränsas man ofta till invånarna i hemlandet - i Sveriges fall omkring 10 miljoner.

Denna begränsning av finansieringsmöjligheter är en del av problemen som EU vill brygga och eliminera. Därför har parlamentet och rådet kommit överens om grunderna för en förordning som ska hjälpa crowdfunding att växa ytterligare, för att fortsätta bygga en enhetlig kapitalmarknadsunion inom EU som ska stärka innovationskraften och ekonomin.

Ny förordning ska harmonisera regleringen av crowdfunding i EU

För att förenkla regelverket för crowdfunding inom EU, har Europeiska rådet och Europaparlamentet kommit överens om regler i form av en förordning för crowdfunding. Förordningen måste däremot först också godkännas av Europaparlamentet, vilket väntas ske senare i år. Det innebär att reglerna kan komma att träda i kraft under 2021.

En förordning, till skillnad från ett direktiv, gäller direkt som bindande lag i alla medlemsstater, medan ett direktiv måste implementera genom egen lagstiftning i varje land. Detta regelverk föreslås alltså bli tämligen starkt.

Men vad innebär de föreslagna reglerna? Det rör sig främst om tre huvudsakliga förbättringsområden: ändrade tröskelnivåer för prospektkrav, skydd för investerare samt möjlighet för passportering inom EU för plattformar.

Prospektkravet

I EU finns den generella regeln att om man som bolag vill emittera aktier och andra värdepapper till allmänheten, måste ett prospekt upprättas för att informera om bolaget och investeringen. Däremot finns också undantag i prospektdirektivet som säger att om emissionen är under ett visst belopp, så behövs inte ett prospekt. Detta belopp är olika från land till land, och i Sverige är gränsen satt till 2,5 miljoner euro.

Med den nya förordningen om crowdfunding, kommer denna gräns att justeras så att den blir enhetlig i EU. Detta kommer också innebära en höjning från nuvarande gräns, eftersom gränsen för undantag till prospekt kommer att sättas till 5 miljoner euro.

Skydd för investerare

Ett huvudsakligt syfte med förordningen är att skydda investerare. Även om gränsen för prospekt höjs, ställs ändå krav på transparens och information till investeraren. Projektägaren ska upprätta ett informationsblad som innehåller all grundläggande information om erbjudandet.

Dessutom måste plattformar tydligt informera investerare om risker som förknippas med denna typ av investeringar utanför börsen. Detta innefattar finansiella risker, liksom urvalet av projekt.

Om en investerare har identifierats som en icke-sofistikerad investerare, måste också ytterligare försiktighetsåtgärder vidtas av plattformen. Detta innefattar bland annat att investeraren ska varnas om denne ämnar investera motsvarande 1 000 euro eller 5 procent av vederbörandes nettoförmögenhet, vilket ska åtföljas av en vänteperiod på 4 dagar under vilken investeraren kan ångra investeringen.

Tillsyn över plattformarna

Förhandlarna hos Europeiska rådet och Europaparlamentet kom också överens om att plattformarna ska söka auktorisation hos en lämplig tillsynsmyndighet i hemlandet. I Sverige, är detta Finansinspektionen. Syftet med detta är att tillse att aktörerna på marknaden är seriösa.

En viktig förbättring jämfört med tidigare, är att så kallad passportering kommer att vara möjlig för plattformar. Det betyder att om en plattform har licensierats i ett land, innebär det automatiskt att denne får utöva verksamhet i alla EU:s medlemsländer utan att behöva söka ytterligare tillstånd. På så vis kan plattformar lättare träda in på fler marknader inom EU och ha en gränsöverskridande verksamhet.

Ändamålet med möjligheten med passportering är att öppna upp större marknader för företagen som söker finansiering. Istället för att bara ha sin hemmamarknad som potentiell finansieringskälla, kan man nu potentiellt nå ut till en marknad med 400 miljoner invånare.

Vad händer nu?

Det här förslaget betyder att Europeiska Rådet och Europaparlamentet är politiskt överens om förordningens huvudsakliga utformning. Det betyder däremot inte att allt är klart, utan nu börjar nästa steg i lagstiftningsprocessen. Härnäst, ska förslaget finjusteras och hanteras av Europeiska Kommissionen som ska formellt besluta om införlivandet av crowdfundingförordningen.

Förutsatt att inget oväntat sker under vägen, förväntas förordningen kunna träda i kraft tidigast under 2021. Först då, kan detta harmoniserade regelverk om crowdfunding bli lag i alla medlemsländer och sätta en gemensam standard i hela EU.